Göteborgsposten – 12 april 1864, sida 2

Miss Ellen skyndade ut; Cynthia följde henne förvånad. En betjent i markis Roger Asburthons livre inträdde med ett bref i handen. — Detta, miss Ellen, sade han, är från min herre, och ni har ej en minut att förlora om ni vill rädda honom. Betjenten syntes häftigt uppskakad. Miss Ellen tog brefvet, öppnade det, kastade en blick på innehållet och utstötte ett anskri, hvarefter hon föll liflös i Cynthias armar; den arma modren tog förskräckt brefvet och läste följande: Min tillbedda Ellen, jag har blifvit lockad i en snara och skall inom en timma vara död om du ej kommer fill min hjelp. Jag är i medlemmarnes af Hermelinklubben våld. Roger. Hinduqvinnan Dai-Natha hade skyndat fram och upplyfte miss Ellen; hon återöppnade snart ögonen. — Oh! skynda, skynda! de skola döda honom. Detta ord trängde till den stackars modrens hjerta. — Min son! utropade hon förtärad. I sin ordning fick miss Ellen mottaga henne i sina armar. — Ah! kom, Cynthia; kom! utropade hon; hvarje minu som förflyter för vår Roger närmare döden. (Forts.)