Göteborgsposten – 12 april 1864, sida 1

— — — ingens utlåtande skulle förkastas, äfven om nan derigenom riskerade att komma in pöl: en taxering som kommunalförfattningen gifver id handen. — Hr Blomstrand tästade sig: vid att j astighetsegarne, som enligt ett föregående be lut ej skulle medgifvas någon lindring, likäl genom förslagets antagande komme ji åtjutande af en sådan. Tal. begärde att förlaget måtte hänskjutas till magistraten för idare utredning. — Detta bestreds af hr Philipsson, hvilken dessutom gent emot hr v. Schoultz visade att den högre skattebörda om samhällets förmögnare medlemmar kom ne att få vidkännas ej blefve så betydlig lå deremot lindringen för de mindre bemed ade skulle bli högst ansenlig. Det vore af vig! ut man i detta fall vore enig, på det att man nåtte erhålla kongl. sanktion på sitt beslut. — Hr v. Schoultz uppfattade varmt tanken ati yereda lindring för de mindre bemedlade, mer lå ifrågavarande uttaxering blott skulle gälla ör två år vore det hela endast en halsmesyr. och yrkade derföre afslag. Hr Ameen instämde med hr Philipsson. En särskild diskussion föranleddes af beredningens tillstyrkande i afseende derpå, att frågavarande sätt för uttaxeringen skulle vara gällande under tvenne år och att man ville begära kgl. sanktion å beslutet. Beredningens förslag segrade — hvad beträffade de tvenne åren, efter votering med 35 röster mot 2. Till behandling företogs derefter hr J. Dicksons förslag, att befälet vid Göta artilleriregemente skulle befrias från deltagande, för löneinkomster, i vissa kommunalutskylder. Särskilda beredningen hade afstyrkt detta förslag på grund, dels deraf aw betälets skattebördor derigenom skulle blifva mindre, dels deraf att Åinvalid-inrättningend och skolan Prins Oscar, hvilka nu af militärbefälet underhållas och för hvilka kostnaden skulle utgöra en eqvivalent mot de utskylder hvarifrån detsamma enligt förslaget borde befrias. ej vore att betrakta på annat sätt än som vanliga välgörenhetsinrättningar. — Ötv. Berg visade att det skulle blifva en pekuniär vinst för befälet om de icke befriades från ifråga varande utskylder, emedan då såväl den ena som den andra inrättningen skulle komma att upphöra, hvarigenom befälet naturligtvis blefve befriadt från dermed åtföljande utgifter. Ur Berg tillbakavisade dessutom den äsigten, att befälet skulle kunna när det behagade kasta invaliderna på fattigförsörjningen. Hr Hedlund varnade för möjligheten deraf att ett bifall till hr Dicksons förslag skulle kunna blifva ett farligt prejudikat i en principtråga, lemnande den ekonomiska delen deraf å sido, och trodde derjemte icke den mest betydande af de båda välgörenhetsinrättningarne, Invalidinrättningen, skulle upphöra, enär den väl mera vore att betrakta som en statsän en kommunal-institution. Urr Philipsson och E. G. Lindström påyrkade bifall till beredningens förslag, under uttryckande af den förmodan att för så vida något understöd i och för uppehållandet al någon af de båda genom sammanskott af befälet underhållna institutionerna från stadskassan skulle begäras, detta autagligen skulle at stadsfullm. beviljas. Hr von Schoultz kunde icke finna vådan af att hänskjuta frågan till Magistratens pröfning, hvilket åter bemöttes af hr Philipsson. Vid anställd votering beslöto stadsfullm. med 31 mot 9 röster godkännandet af beredningens tillstyrkan, att hr Dicksons förslag icke måtte komma under den i 8 59 at K. , Förordningen d. 21 Mars 1862 om kommuj nalstyrelse i stad omförmälda närmare prötning och således icke heller öfverlemnas till magistraten, för den i samma föreskrifna viLL kass sura ERROR se ---LILL —-—-—E ——— LL