ch vid anstäld votering beslöts med 25 röter mot 15 att hr Blomstrands förslag skulle örst företagas till behandling. Hr v. Schoultz förordade i ett längre, ärdeles lifligt och pikest förodrag, detta törlag, hvaremot hrr BE. G. Lindström och borgm. Iwert uttalade sin öfvertygelse om olämpligveten at alla samvetsnämnder och taxerings comit6er. Sedan hr Blomstrand derefter be;ärt och erhållit ordet sökte han att i ännu stt långt, muntligt anförande kämpa för sin isigt, hvilket dock icke rönte mera framgång in att talaren flera gånger afbröts at rop om proposition. Sedan tal. slutat, framställdes proposition, hvarvid stadsfullm. stannade vid biallandet af beredningens förslag, att enär dels hr Blomstrands eget till beredningen remitterade anförande endast utgjorde en utveckling af hans förra i skattejemkningsfrågan afgifna förslag, som stadsfallm. förklarat sig icke kunnat godkänna och dels hr Fleetwood vid upptagande af detta anförande som förslag, i inmet icke åberopat nya skäl, stadsfullm. icke måtte frångå det beslut, som i afseende å förevarande förslag blifvit sattadt. Som tiden nu framskridit till kl. 143 e m. åtskildes stadsfullm. för att åter sammanträda kl. 5 e. m Eftermiddagens öfverläggningar började med en närmare granskning af särskilda beredningens utlåtande angående de olika förslagerna om grunden för uttaxering af kommunalutskylderna. Först kom beredningens afstyrkande utlåtande angående hr Willerdings förslag i afseende på modifikation af den kommunalskatt som träffar fastighetsegare. Hr Blomstrand begärde hr Willerdings förslag på bordet tills nästa sammankomst, på det att stadsfullmäktige då måtte fatta beslut om detsamma. Vid företagen omröstning förkastades dock hr Blomstrands bordläggningsförslag. LiKaledes beslöts genom omröstning att hr Willerdings förslag icke skulle till någon åtgärd föranleda. Med anledning af hr O. Dicksons förslag, hvilket dernäst företogs till behandling, uppträdde hr Blomstrand och talade för detsammas antagande, då det enligt hans åsigt bäst motsvarade förhållandena inom de fattigare klasserna. Som emellertid detta förslag blifvit af beredningen afstyrkt, föreslog tal. att beredningsärendet i enl. med 59 paragr. af kommunalstadgan skulle öfverlemnas till magistraten för att närmare pröfvas. — Hr O. Dickson begärde sjelf att stadsfullmäktige i enlighet med beredningens tillstyrkan måtte afslå törslaget, hvilket också genom anställd omröstning skedde. Hr Franckes, hos, stadsfullmäktige väckta förslag, sådant det af hr Philipsson blifvit närmare utveckladt, företogs derefter till skärskådande. D:r Dickson, som först yttrade sig om detsamma, anmärkte att han hollre sett om den första beredningens förslag gått igenom, emedan detsamma skulle beredt större lindring åt mindre bemedlade skattedragande. Detta förslag föll på den grund att detsamma var progressivt. Sådant vore dock äfven det nu ifrågavarande, ehuru på ett annat sätt. Något som måste vidlåda alla dylika törslag. Tal. förordade emellertid hri Franckes och Philipssons förslag. Hr E. G. Lindström biträdde beredningens utlåtande. Hr v. Schoultz ansåg att mot berednin gens förslag funnes grundade skäl till anmärk ningar. Dess systematiska uppställning vor mera skenbar än verklig. Många kommunal medlemmar skulle tillfölje af detsamma kom ma att anse sig förmycket betungade och kun de med skäl klaga öfver att man ej hållit sig still lagens bokstaf. Tal tillstyrkte att bered D . D( —T———A.