Nå, ändtligen ser det då ut som om Våren på allvar ämnade att hedra oss med sin lifgifvande och uppfriskande närvaro! De klara och solbelysta dagar, af hvilka vi i rikt mått haft tillfälle att njuta under den förflutna veckan, gifva oss rättighet att hoppas det möjligen detta års första Maj, denna så att säga nationela högtidsdag, skall uppträda i all den grönskande ståt, som eljest snart nog kommer att tillhöra traditionen. Det är visserligen sannt att hvarje årstid har sina behag, men ho är väl den, som icke utan betänkande gifver företrädet åt Våren, naturens töryngrelseoch återuppvakningsperiod? Huru ljufligt är det icke att sedan innanfönstren, genom hvilka man under hela vintern skådat verlden liksom genom ett dunkelt glas, vederbörligen blifvit uttagna, i likhet med mattorna, nvilka,