— Hör på, sade Roger. Det tyckes att ett sällskaj sbildat sig i London för ett år sedan, ett slags hemlig domstol för adeln och folk af verld, hvars domar äro utan jappell. . — Men hvem dömer den? i — Hvarje gentleman som bryter emot de lagar som gälla för en sådan. Om till exempel en gentleman delstager i on kapplöpning och begagnar någon list för att rinna priset, säsom att köpa sin motståndares jockey eller yet — Nåväl? sade Bolton. i — En morgon finna stalldrängarne, då de inträda i stallet den segrande hästen strypt i sin spilta. Det är Hermeliuklubben som låtit utföra denna dom. — Det var originelt, sade Bolton. Roger fortfor: — En man, tillhörande en förnäm familj, hertig eller pär, tänker för att förgylla upp sin vapensköld gifta sig med en köpmansdotter försedd med en million, eller anförtror han sina sista guinger åt en köpman och blir i hemlighet hans kompanjon. — Hvad gör klubben då? — I första fallet ser den förnäme spekulanten en kärra anlända till sitt hotell lastad med sirapskärl och tvålkistor, på hvilka klubben låtit måla den brottsliges vapen. — Och i senare fallet? Gör spekulanten konkurs inom några månader.