kran Utlandet. De solkmöten, som af centralkomitåen i Frankfurt beramats att hållas annandag påsk ötverallt i Tyskland, för att fatta resolutioner i den slesvigholsteinska saken, hafva alla utan undantag antagit centralkomitåns uttalande om Slesvig och Holsteins fullständiga utsöndring från Danmark under en egen furste, dock med några rätt intressanta variationer och tillsatser. Nästan öfverallt har uppträdt ett radikalt parti, som vill gå längre än de föreslagna resolutionerna och genast utföra hotande rörelser mot regeringarne, ehuru ännu utan framgång. I Frankfurt hölls en stor församling under ordförandeskap af den lagstiftande korporationens preses. Flera doktorer och tidningsredaktörer höllo bittra tal mot furstarne. D:r Stern yttrade: vad de skrifva, blir tillintetgjordt, blir sönderrifvet, då det allvarliga ogonblicket (revolutionen) kommer! I Hannover samlades 3,000 personer under anförande af deputeraden v. d. Horst. De hållna talens hufvudinnehåll var: Det tyska tolket har förlorat förtroendet för de flesta tyska regeringarne, men icke förtroendet för sig sjelft. Den hannoveranska cunctatorspolitiken måste fördömas, men man skall likväl icke uppgifva hoppet. Stormakterna hafva redan af folkomröstningen drifvits betydligt längre fram, än det var dessas ursprungliga afsigt att gå; om folket är vaksamt och outtröttligt åberopar sin rätt, då skola de i längden icke kunna motstå dess tordringar. Redaktör Hoyns tillade: Den tyska folkfriheten kan snart se i Frankrike sin sanne beskyddare. — I Leipzig var stort möte och enstämmigt antagande af Frankfurterresolutionerna, dock med utelemnande af de mera profetiska ställena (Det nästa ögonblicket skall tillintetgöra och sönderrifva hvarje fred, som icke öfverensstämmer med folkets fordringar— Furstarne skola snart hemfalla åt sitt välförtjenta öde). — I Kassel var möte af