Göteborgsposten – 6 april 1864, sida 1

tarne, cheferna för 1:a och 2:a lifgardena m. lI. Då konungen uppsteg i vagnen helsades van med de lifligaste hurrarop af den talrikt örsamlade folkmassan. Vid ankomsten till slottet mottogs han at hertigen af Ostersötland och den tillförordnade regeringens medemmar. Efter ankomsten till slottet höll konungen statsråd och upplöste den tillförordnade regeringen. II. excellens Hall och grefve Hamilton. Forne svenske gesandten i Köpenhamn grefve Hamiltons förut pr telegraf omnämnda uppsats till Postoch Inrikes tidningar, hvari han fritager hr Hall från de beskyllningar för sanningslöshet, som öppet gjorts emot honom, meddelas här nedan i sin helhet. Uppsatsen ådagalägger ytterligare, att ännu något hemlighetsfullt hvilar öfver orsaken till och tiden för alliansförhandlingarnes afbrott med Danmark. Sanningen segrar alltid till sist och den skall äfven här framgå, om det än skulle dröja. Emellertid torde grefve Hamiltons uppsats med skäl kunna verka någon rubbning i deras tankar, som med så stor bestämdhet och säkerhet förklarat, att Sverige Norges regering uti alliansförhandlingarne icke gjort sig skyldig till något steg, det der kunnat at Dan: mark tydas så, att detta senare ansett sig böra ega grundade anspråk på att i farans stund se en svensk-norsk allierad hjelpkår vid sin sida. Vi upprepa att här kan ej nu vara fråga om, hvad som varit tördelaktigast, utan endast, huruvida några moraliska förpligtelser ålegat oss eller icke. Vårt lands politik måste vara ärlig; deri ligger dess verkliga styrka; och endast en ärlig politik kan uppbäras af svenska folkets sympatier. Förut nämnda uppsats lyder sålunda: Lill Redaktionen af Postoch Inrikes Ttdningar. I tidningen Nya Dagligt Allehanda n:r 61 för den 14 Mars förekommer en artikel rörande en af danske f. d. konselipresidenten Hall till danska Dagbladet insänd förklaring öfver ett af honom vid riksråds-valet inför valmännen fäldt yttrande, och i hvilken artikel sanningsenligheten af denna förklaring sättes i fråga, om icke bestrides. Jag beklagar, att ofvannämnde nummer af Dagligt Allehanda tillfälligtvis ej förr kommit mig tillhanda. Aktningen för sanningen och för den man, hvars trovärdighet blifvit af Nya Dagligt Allehanda angripen, skulle i annat fall nödgat mig att skyndsammare, än nu kunnat ske, hos redaktionen anhålla om införandet i Postoch Inrikes Tidningar af följande förklaring. Herr Hall hade på valdagen angående försvarsförbundet mellan Sverige och Norrige å ena samt Danmark å andra sidan yttrat att: de nödvändiga fullmakterna förefunnes så väl från dansk som svensk sida. Under ett längre, muntligt föredrag kan utan tvifvel ett uttryck förekomma, som icke fullt motsvarar hvad talaren velat säga, utan att han derföre må beskyllas att uppsåtligen hafva vilseledt sina åhörare, och minst kan sådant sättas i fråga, då han, såsom här blef förhållandet, skyndar att rätta hvad som möjligen kunde vara felaktigt. Hvad åter angår Herr Halls i danska Dagbladet införda förklaring, anser jag mig skyldig upplysa, att jag, som på telegrafisk väg skyndsamt underrättat min Regering om så väl riksrådets omröstning den 13 November, som konung Fredriks den 15 inträffade död, den 19 eller 20 November af Herr Hall hade ett besök, hvarvid jag delvis föreläste honom en den 16 November till mig aflåten depesch, och derefter muntligen yttrade, att jag dagligen väntade den för traktatens afslutande nödiga fullmakt. Herr konseljpresidenten var således fullt berättigad till antagandet, att jag sedermera bekommit densamma, och man skulle väl knappt kunnat med skäl tillvita honom något, äfven om icke rättelsen i Dagbladet följt, då det väsentliga för honom var att fullt sanningsenligt angifva de båda regeringarnes ståndpunkt till alliansfrågan straxt efter konung Fredrik VII:s död, hvaremot det i sjelfva verket var utan betydelse, huruvida fullmakten sedermera blef mig tillsänd eller icke, ett förhållande hvarom jag icke hade anledning att med Herr Hall samtala. . Om således antingen Herr Hall eller jag begått ett misstag, som förtjenat allmänhetens uppmärksamhet, så är det jag, och är det på mig ansvaret bör falla. Barsebäck den 22 Mars 1864. . Henning Hamilton.