Göteborgsposten – 30 mars 1864, sida 2

och att denna definitivt löst den så vigtiga bondefrågan genom kungörandet af en ovilkorlig egendomsöfverlåtelse. uppmanas de, att tillbakavisa den ryska regeringens lömska och bedrägliga koncessioner?, och att bestämdt vägra inbetala den grundskatt. som blifvit dem pålagd. Man förundrar sig öfver, att ett sådant upprop icke redan utgått från nationalregeringen sjelt, och drager deraf den slutsatsen, att hon ej längre har sitt säte i Warschau, utan, på grund al arresteringen af dera dess medlemmar, förflyttas till Paris. Denna åsigt bekräftas skenbarligen af ett upprop, som utdelats i insurgentlägren i Sandomir och i hvilket, etter ett tillkännagifvande om att nationalregeringen lörlagts till Paris, insurgentanförarne tillsägas, att permittera sitt manskap, tills vidare ordres ingå. Detta uppvop förklaras likväl för oäkta af de polska tidningarne. Åfven jag är af denna tanke; ty ännu i dessa dagar har man här i hutvudstaden kunnat se dokumenter af färskaste daum hvilka utfärdats af nationalregeringen under dess eget sigill och på dess eget papper med den väl bekanta vattenstimpeln. Detta bevisar i hvarje fall, att den hemliga regeringen icke utvandrat, utan ännu har sitt säte, om icke i sjelfva Wrrschau, åtminstone i närheten deraf, kanske tillochmed i Krakau, oaktadt der rådande belägringstillstånd. Huru stor underjordisk verksamhet, som utvecklas af den revolutionära myndigheten och dess organer, derå kan man se ett slående bevis i den sista kungörelsen srån ryske generalpolismästaren v. Trepow, i hvilken, efter de vanliga regeringsförsäkringarne vm, att upproret är slut, en mängd förbud och ätskilliga bestämmelser inledas med följande gatser