4. handling gifva bekräftelse åt hysta och högt ling uttalade önskningar. il torÅr 1848 den 22 maj framlades för det gar då församlade Storthinget en af statsministern Due kontrasignerad Å. M:ts naadigste Proposition til Norges Riges Storthing angaaende Anvendelsen i paakommende Tilftelde af norske Linietropper og Koflotillen til Deeltagelse i Danmarks forsvar mod det tydske Forbunds og Preussens Angreb. — Det utskott, som då nedsattes, säger i sitt betänkande af d. 29 maj, att det i betraktande af Norges inskränkta hjelpkällor skulle varit önskligt, om det kunnat undvika, att blanda sig i striden mellan Danmark och Tyskland, och att dettas hittills visade handlingssätt skulle kunna förklaras på ett sätt, som ännu icke skulle medföra nödvändigheten af ett beväpnadt inskridande. Emellertid medgass dock, att förhållandena lätt skulle kunna taga en sådan vänning, att de förenade rikena ej skulle kunna vara sysslölösa åskådare. Derpå anmärktes, att enligt föreliggande meddelanden, ett eventuelt uppträdande med vapenmakt icke skulle rubba de förenade rikenas vänskapliga förhållande till England och Ryssland, och att det ej åsyftades, att ingå ett varaktigt ömsesidigt försvarssystem med Danmark, hvilket utskottet skulle anse vara betänkligt. Och då de svenska ständerna redan beviljat anslag, samt konungen beslutat, af omsorg för de förenade rikenas ära, sjelfständighet och egna intressen, att föra en del af svenska armeen till de danska öarne, för att i nödfall medverka till försvaret af det egentliga konungariket Danmark, så tillstyrktes thingets bifall. Vi ha anfört detta historiska faktum, på det läsaren må jemföra med hvarandra de båda betänkandena af åren 1848 och 64, då han tydligen skall mellan raderna läsa det officiela erkännandet af den skandinaviska Nordens allt större solidaritet och äfven at de moraliska förpligtelsers tillvaro, hvilka man på en annan sida så gerna vill betrakta som såpbubblor. Vacker handling. Skon. Magdalena, förd af skepparen R. Petersen, hemma i Heii sligenhaven, lemnade hemorten d. 3 d:s, destin. till Leith med last bestående af hvete. Efter tlatt under hela resan ha haft att kämpa mot 2 svårt väder råkade fartyget d. 11 d:s på 569 300 N. br., samt 09 8. 6. lgd. i så nödställd belägenhet, att kaptenen såg sig tvungen, för satt kunna rädda fartyg och last, att låta kapa I masterna. Den starka sjögången gjorde emellertid att de kapade masterna med sådan våldssamhet stötte emot fartygets sidor och botten, satt detsamma blef läck och alla kratter måste uu användas vid pumparne för att hindra farstyset från att sjunka. Efter att sålunda under 4 dagar ha drifrit redlöst omkring sågs slutligen d. 15 d:s en skonert närma sig, hvilken dock utan att bekymra sig om de i nöd stadda lugnt fortsatte sin resa. Den olyckliga besättningen å det nödställda fartyget, uttröttad och snart ej mera i stånd att kunna arbeta vid pumparne, hade redan öfvergitvit allt hopp om räddning då d. 17 på morgonen kapten J. P. Smith, törande skon. Kaukiala, hemma i Landskrona och stadd på resa från Grangemouth hit till Göteborg med kol-last, varsnade det sjunkande fartyget och genast, fastän det blåste en svår storm, höll af mot detsamma. Det bletve här för vidlyftigt att beskrifva de utomordentliga ansträngningar som under loppet af 8 timmar, från kl. 6 på morgonen till 2 em., gjorde å den svenske skon. för att berga besättningen å skon. Magdalena; nog af, efter denna tids förlopp hade det lyckats kapt. Smith och hans folk att, med fara för egna lif och risk att förlora sitt fartyg, rädda kaptenen och besättningen å Magdalena, inalles 6 man. Räddningen skedde medelst en kabel som kastades från det ena fartyget till det andra och på hvilken de nödställde halade sig öfver till Kaukiala; knappast hade den siste at de 6 personerna kommit ombord på den svenske skon. förr än en störtsjö afslet den tross, medelst hvilken de bergat sig. Kapten Petersen, som var den siste hvilken lemnade sitt fartyg, var nästan utan lif då han upptogs i Kaukiala, men efter ett par timmar lyckades man återkalla honom till litvet. — I Thorsdags andsatte kapten Smith härstädes den bergade besättningen. Kapten Petersen algat genast sin sjötörklaring och losordar deri på det allahögsta kapten Smiths menniskovänliga handing, ty utan hans mellankomst skulle 6 meniskolif ovilkorligen blifvit spillda. — Skon. lagdalena antages ha gått till botten ett par immar efter det besättningen lemnat densamma. nta, ;rooliakför enick gåirfars re. vi nåom tta ga Se, ed eRustningarne. Till härvarande ränteri a inkommit 70,000 rdr i och för uppköp af ästar för Göta artilleri reg:te. Flera hästar ha nder veckan inköpts till ett pris af 400 rdr r stycke; 90,000 rdr lära erfordras för att et erforderliga antalet hästar med mandering te. skall kunna anskaffas. um oo oc —