Göteborgsposten – 9 mars 1864, sida 2

afseende å de förhållanden, som i följd af lärÅsnsarnes vid nämnde läroverk starkt förökade antal uppkommit. En komitÅ nedsattes vid det skandinaviska mötet i Lund, bestående af: prof. Hamilton, ordf., löjtnant Ridderborg, prof. Sahlin, rådman Ridderborg och stud. Lindell, åt hvilken komite uppdrogs att vidare handhafva de å mötet fattade besluten. Från Ystad skrifves d. 4 d:s: Marknaden här i dag har företett en ovanligt rik tillgång på kreatur af olika qvalitet. Priserna å dessa ha varit särdeles låga men köparnes antal obetydligt. Goda medelålders arbetshästar hafva sålts för 400 rdr paret; slagtfeta oxar för 200 rdr paret. Danska spekulanter uppköpte såväl hästar som nötkreatur. — Viderleken har en tid bortåt varit, i motsats till penningetillgången, ganska god. Sjelfmord. Arrendatorn J. Andersson har d. 26 sistl. Februari å Husbysjutolsts prestgård i Upland förmedelst hängning afhändt sig litvet. Anledningen till det hemska beslutet anses vara svårmodighet i lynnet. Hög alder. I Skokloster församling i Upland dog nyligen en gammal gumma vid namn Cajsa Ersdotter, i den höga åldern af 95 år. Den aflidna var ännu tvenne dagar före sin död så kry, att hon stultade omkring i bygden. Från Upsala skrifves d. 5 dennes: En smula snö har ytterligare fallit. Slädföret är här i trakten det törträffligaste. Måttlig köld och det angenämaste vinterväder äro rådande konsert. Hr Fritz Salmsons förut omnämnda konsert å Gillesalen i Upsala var temligen talrikt besökt. Hr Salmson var för tillsället icke väl disponerad, i anseende till heshet, men rönte dock bifall för sin musikalisktpoetiska uppfattning och goda metod. Glanspunkten vid konserten var, säger U.-P., fru Fornells briljanta utförande af en aria ur Proleten. Hennes starka, omfångsrika röst och korrekta, af dramatiskt lit och konstskicklighet uppburna föredrag framkallade en storm af applåder jemte inropning. Gafva. Från boktryckarefirman N. M. Lindh i Örebro har Södermanlands och Nerikes vid Upsala universitet studerande nation i dessa dagar fått emottaga en värderik samling at nämnde firmas nyare förlagsartiklar. Förgätmigejen i danska armeen. En korrespondent skrifver från Als följande till en dansk tidning: Inom danska armåen finnas instuckna i alla afdelningar en skara reservsoldater, äfven kallade blämänneneller Åförgätmigejerna, hvilkas beteende och hela yttre göra ett mindre gynnsamt intryck. Deras kostym kan i korthet beskrifvas så här: Ytterplagget, en lång ljusblå kappa med blanka tennknappar, hvilken kappa vanligen är bestänkt med smutsfläckar ända upp till kragen; när denna är uppknäppt, framträder en rätt skön, yllen, isländsk natt-tröja i dagen, hvarjemte man får kasta en blick på öfre halfvan af benkläderna, hvilka nertill uppslukas af två ofantliga, gapande stöfvelskaft, som gå ända upp öfver knäna och ännu bära spår af den heliga smutsen från pölarne vid Mysunde. Lägger man nu härtill en gång liknande gåsens, en krökt rygg, ett trumpet och skrynkligt ansigte, en omättlig hunger och ett par näfvar som gorilla-apans, så har man armåens förgätmigej färdig. En ursäkt för den mindre goda anda, hvilken dessa prydliga blommor utbreda i armeen är att de blifvit skickade hit öfver med samiljelikvets sängdun ännu i sitt hår, innan de i likhet med hvad som skedde under förra kriget, blifvit återinöfvade si vapnens bruk, utan dressyr, ja, till och med utan att någonsin ha laddat ett gevär. Ettskäl som de uppgifva för sin obenägenhet att gå fram i elden är det, ait de tro sig mera exponerade än alla de öfriga, hvari de så tillvida ha rätt, att när striden föres på nära håll deras ljusare och mera i ögonen fallande drägt särskilja dem från kamraterna i kedjan eller le( ( el. Preussarne tro om oss att vi äl franoser, berättade en af dem en afton, och de er transoserna i de riktigt galna efter. Pack vare denna tro, hvartill äfven kommer, att de så godt som alla äro familjefäder, händer det understundom, att åtskilliga bland dem under drabbningen icke gerna vilja rycka fram. — En mängd af dessa stackars soldater ha icke haft kläderna af sig, sedan de tågade