Göteborgsposten – 9 mars 1864, sida 1

ccccO—f IIS utsina, med landets försvarsmedel stode ej så väl till som det borde göra, ty regeringer brukar vid anslags begärande orda som on det vore fråga om fälttåg, men handla son om det vore fråga om lustläger — men icke måtte väl alla dessa betänkligheter vara så beskaffade att vi skulle afsäga oss hvarje tanke på aktivt framträdande eller dåra ost med det hoppet, att vi skulle slippa kom ma med. Tal. öfvergick derefter till en ganska intressant skildring af det inre tillståndet i de olika europeiska staterna, börjande med Ryssland och slutande med Frankrike, det land hvarifrån Europa kan vänta de största uppoffringar för en lidande nationalitet och hvilket land tal. ansåg vore den nuvarande civilisationens räddningsplanka. — Några strider om tulltaxan borde nu ej förlama våra tankars kraft utan vi borde hålla oss beredda på alla eventualiteter. Om vi komma i krig, måste vi dock frisäga oss för alla tankar på dynastiska funderingar och ej tro att derigenom den skandinaviska Unionen skall kunna förverkligas; vi böra gå i kriget med ren och obefläckad sköld och hoppas att Gud nu liksom vid så många andra tillfällen skall hålla sin skyddande hand öfver Sveriges konung och folk. Lifliga bifallsyttringar beledsagade hvarje tal och hela mötet bar en prägel af allvar, som gjorde ett fördelaktigt intryck på alla. Sedan de ofvannämnda resolutionerna blifvit med acklamation antagna, upplöste ordföranden mötet och höjde ett lefve för Danmark, hvilket med lifliga hurrarop och hviftningar med hattarne besvarades. En stor samling af löst folk stod under bela mötet ute på Brunkebergs torg och skrålade af alla krafter, utan att polisen förmådde stäfja ofogel. W—d. A