Göteborgsposten – 8 mars 1864, sida 3

SILKOTTLSPOTtratt, och de besvara den med att sjelfva framtaga ett kart, hvarå de med en liten pensel raskt och nätt teckna sina egna porträtt. Från Utlandet. Från Polen skrifves, dateradt Warschau d. 25 sebr, följande: Jag kan i dag meddela eder något egendomligt, en revolution i revolutionen. Uti en dagorder från den revolutionära stadschefen i Warschau, hvari alla de, som icke vilja betala den at nationalregeringen utskrifna skatt, hotas med strängt straff, heter det nemligen: 1 våra leder visa sig revolutionära elementer, hvilka hota att bli för oss farligare än vår fiender. En uppstudsighetens anda har gripit nägra, hvilka låtit sig af ryssarne förledas till att tro, det vår organisation var upptäckt och tillintetgjord, och derföre hängifva sig åt den inbillningen, att de ei längre behöfva frukta nationens myndighet, hvilken är representerad i nationalregeringen och hennes organer. Sådana, som endast tjena den nationala saken af fruktan och vända den ryggen, så snart de icke längre tro sig hafva skäl till fruktan, skola vi tukta hårdare än nationens uppenbara motståndare. Revolutionen tåler icke någon uppstudsighet inom sina leder. Det hemliga officiela blad, hvari detta dekret från den revolutionäre stadschefen offentliggöres, beledsagar dekretet med en supplerande och upplysande förklaring, af hvilken framgår, att under det sista fjerdedels året ej ingått 30 pret af den utskrifna nationalskatten, och att den af nationen insatta myndigheten desto eftertryckligare måste fasthålla vid indritvandet af resterna, som den militära verksamhetens förnyande äfven tager upprorets pekuniera hjelpkällor mera i anspråk. Antalet af de arresteringar, som föranledts utaf nationalarkivets uppdagande, öfverstiger nu enligt pålitliga uppgifter 1,500. Att man i Boguslawski upptäckt den förut varande stadschefea är ej något tvifvel underkastadt. Han sjelf förnekar det emellertid, enl. hvad man försäkrar, uti alla förhör, fastän har lika litet döljer sina åsigter som de tjenster, han I för öfrigt gjort revolutionen. För den unge mannens karakterisering säges det, att han vid ett af de sista förhören plösligt öfverräckte till domaren en dolk. Domaren förundrade sig öfver att se den fängslade i ego at ett mordvapen. Boguslawski svarade : Mina vänner hade funnit en utväg att tillställa mig detta vapen; kanske tro de, att jag med tillhjelp deraf skulle kunna rädda mig ur fängelset eller i värsta fall göra mig af med lifvet, som visserligen är tungt att bära. Att mina vänner kunde tilltro mig en sådan feghet, smärtar mig mera än döden, som säkert väntar mig. Domaren tog dolken; men intet kunde aflocka den fängslade någon bekännelse af det sätt, hvarpå han kommit i besittning deraf. Att det icke kan hafva skett med fångvaktarnes tillhjelp, antages med skäl — de utgöras neml. af kosacker. Man väntar här dagligen underrättelser som ett uppror i Galizien. Der skall råda en mycket stark rörelse, och nationalpartiet skall hafva fullständigt förberedt ett utbrott. Här vill man emellertid genom adresser och tillgifvenhetsförklaringar till kejsaren ge sken af, att upproret förlorat all terräng i hufvudstaden. Om endast regeringens organer ville vara uppriktiga i sina meddelanden, skulle de snart öfvertyga henne om motsatsen. Österrike fortfar att sända trupper till det venetianska området; d. 15 d:s skall en styrka af 160,000 man vara samlad derstädes. Kossuth har utfärdat en proklamation, hvari han uppmanar de ungrare, hvilka tjena inom österrikiska armeen uti Italien, att gå öfver till italienarne. Erkehertig Maximilian, snm under sista tiden uppehållit sig i Brissel, uppskjuter ständigt sin resa till Paris, der man ännu förgäfves väntar hans ankomst. I början hette det att han blifvit sjuk; men från alla håll berättas nu, att en allvarsam oenighet med kejsar Napoleon är den verkliga orsaken till hans förlängda vistande i Brissel. Erkehertigen begär, att franska occupationskåren i Mexico uteslutande skall stå under hans kommando, och då det är helt naturligt att Frankrike icke kan gå in härpå, anses hans begäran endast vara en förevänning till att draga sig ur hela affären och i sista ögonblicket svika Frankrike. Bekräftar sig denna underrättelse, är säkerligen det sista bandet mellan Frankrike och Österrike brutet. Kejsar Napoleon skall i alla händelser icke låta frågan om erkehertigens tronbestigning i Mexico längre stå oafgjord. Moniteur för d. 2 d:s berättar att Campeche, der expresidenten Juarez samlat sin sista motståndskraft, tvingats kapitulera, och Frankrike anser nu den militära delen af det uppdrag, det i Mexico påtagit sig, vara utförd. Mellan Frankrikes mäktige keisare och