Göteborgsposten – 5 mars 1864, sida 1

dag skulle rycka denne son ifrån henne, ty lord Asburthon har ända till sin död för tre år sedan varit öfertygad att detta barn ej var hans, och, tillade sir Robert, jag tager himlen till vittne att lady Cecily var den renaste, den ädlaste ibland makar. Då sir Robert kommit hit i sin berättelse afbröts han af miss Ellen, som i det hon gaf sitt ansigte uttrycket af den största förvåning utropade: — Huru! har markis Roger Asburthon en bror? — Ja, mitt barn. — Och är okunnig derom? — Ja. — Och denne bror, hvar finnes han? Sir Robert återtog: — Lord Asburthon var efter skiljsmessan från sin hustru guvernör öfver Indien; hans son Roger lefde hos honom. Lady Cecily, som bodde i Skotland, hvarest hon egde några gods, ville bryta sista länkarne af den kedja, som ännu fästade henne vid sin man, och för detta ändamål lät hon lorden tro att hennes andre son var död samt lät uppfostra honom uppe i skotska högländerna under det hon lemnade honom i fullkomlig okunnighet om sin rätta börd. Mig, som kände lord Asburthons vilda karakter, gjorde markisinnan till sin förtrogne. Hon antog derefter namnet mrs Celia. Miss Ellen uppgaf ett rop af förvåning, som lät så sannt och oöfverlagdt, att sir Robert skulle kunnat våga sitt hufvud på att hans pupill aldrig förut misstänkt sanna förhållandet.