Göteborgsposten – 29 februari 1864, sida 1

— Hvad betyder detta ljus? frågade sig sir James förfärad. Han slog eld och gjorde sig i ordning att åter tända fyren. Ä Men två starka armar grepo om honom i mörkret, och en röst sade vid hans öra: i — Nej, nej, sir James, de amerikanska farkosterna böra krossas mot bränningarne! ! Och då han försökte frigöra sig, fortfor rösten: — Du gjorde orätt, sir James, i att gå ombord på Fowler och antaga kaptenens bjudning; vinet du drack Ä din tunga, och din hemlighet blef känd. Sir James ville ropa, men han kände spetsen af en dolk på sin strupe. -Tig eller är du död! sade rösten; tig och lyssna... Sir James blef orörlig. Den okände höll honom fortfarande mellan sina armar i mörkret och fortfor: — Jag känner dig sedan långt tillbaka; länge har jag följt dig steg för steg, tyst som tigern som lurar på sitt byte det är jag som hejdat det vilddjur som skulle ha uppslukat den unge markis Roger; det är jag som mot en god klinga utbytt denna värja, som bort splittras som glas och lemna din kusins bröst försvarslöst mot kapten Maxwell. Det är slutligen jag, din landsförrädare, som supptäckt dina intriger med general Jakson! Hör du steg loch röster? en båt lägger till vid jernporten; den har ej haft behof af ljuset från fyrbåken för att vägleda sig. ÅFowlsrs sjömän förstå sig på utt segla i mörkret. Åmerikanarne äro ännu långt borta, men när de anlända skola