Göteborgsposten – 27 februari 1864, sida 2

norsk låkare 1 den norska armcens umsform, som kommit hit, för att erbjuda sin tjenst. Han hade så otta, yttrade han, vid festliga sammankomster deltagit i hyllningar af den skandinaviska iden, att han nu, då tillfälle dertill gafs, äfven önskade visa sin skandinavism praktiskt på det sätt han kunde. Måtte många tänka liksom han! I Berlingske Tidende läses denna uppsats om pansarfartyget Rolf Krakes expedition till Egernsund: Denna kamp, som utfördes af pansarbatteriet -Rolf Krake?, är den första strid, som levererats i Europa af ett egentligt pansarskepp (ty de flytande batteriernas belägring af Kinburn under Krimkriget var blott att anse för ett profstycke), och den förtjenar derföre väl uppmärksamhet, så mycket mera som den visat, att Rolf Krake, oaktadt alla de invänningar som gjorts emot densamma, skall bli eit oskattbart vapen under det olika kriget mot Tysklands samlade armåer och sporra oss till att så hastigt som möjligt fullborda de andra pansarfartyg, som marinen har under arbete. Fienden hade slagit en bro öfver det smala Egernsund, för att skaffa sig tilllräde till Broagerlandet, ett tillträde som annars blott kunde åstadkommas öster om Nyböl-Nor, öfver den föga mer än en fjerdedels mil breda tungan mellan detta Nor och Venningbond, just på detta ställe, der våra förposter utanför Dyppel stå uppställda. Besittningen af Broagerlandet är ej utan betydelse för fienden, emedan han från dettas ostkust har fri utsigt till Als, Hörupg hav och det sydliga inloppet till Alssund, samt grnom uppkastande af batterier på detta ställe våseniligt kan besvära krigsskeppens fria rörelser, ja. med sina långt skjutande kanoner kanske tillochmed kunna nå öfver till Sönderborg. -Det kunde derföre anses vara af vigt, ätt sienden icke finge fast fot i Broagerland, och alldenstund han, om bron vid Egernsund blef förstörd, så att blott kommunikationen öfver Nyböl vore möjlig, på nämnda landtunga skulle befinna sig i en fullständig Culde-sac, måste man försöka att spränga denna bro. Innan Rolf Krake anlände till Sönderborg blef derföre -Absalon? afsänd till rekognoscering i Flensborgsfjorden, för att iakttaga fiendens rörelser och möjligen förhindra hans öfvergång öfver Egernsund. Från Gläcksborg sträcker sig en landtunga långt upp i fjorden, och den nordliga ändan häraf, Holnes, når högt upp i den nordliga bugten, så att det mellan denna och Brunsnes på Broagerlandet blott finnes en bredd af omkring 3,000 alnar. Fartygen kunna för grunds skull icke gå alldeles in under land, och det största afstånd hvarpå ett fartyg kan passera förbi Holnzes, är blott föga öfver 1,500 alnar. Absalonblef, då fartyget närmade sig detta pass, beskjutet från Holnes; längre in i bugten skulle det kommit att ligga alldeles som i en säck, omgifvet på alla sidor utaf det af fienden besatta landet och utsatt för hans artilleri; att motstå detta och på samma gång förstöra en bro vid Egernsund ansåg befälhafvaren a Absalon den styrka, hvaröfver han förfogade, vara för svag, för att afsigten skulle kunna ernås, och han drog sig derföre tillbaka. Så snart Rors Krake anlände till krigsskädeplatsen, blef fartyge: utsändt, att utföra samma uppdrag, som gifvits -Absolon. Rolf Krake lemnade Sonderborg på morgonen d. 18 Febr. och styrde in i Flensborgssjorden; vid Holnes mottogs fartyges af samma batteri om 3 å 4 kanoner, hvilket förut hejdat Absalon, och besköts af en häftig eld — men kulor och granater studsade tillbaka från dess jernsidor och torn som hagel från ett skiffertak, och det ansåg det tillochmed under sin värdighet att besvara denna eld. Det styrde in i säcken, så långt in till vestkusten, som grunden tillät, och medan det besköts från fyra olika sidor, från fyra batterier, riktade det nästan endast sin uppmärksamhet på att förstöra den omnämnda bron. I en och en half timma fortsattes denna lek; kulor och granater regnade ned omkring pansarbatteriet, den lösa skansklädningen rundomkring däcket blef genomskjuten på 56 ställen, en mängd märken intrycktes i tornen på fartygets sida; men då detta, så vidt möjligt var, löst sin uppgift, bombarderat bron, sprängt ett fältbatteri, åstadkommit en del förödelse på de andra batterierna, drog det sig åter tillbaka, skickade batterierna på Holnes en afskedshelsning och inträffade i Sonderborg med skepp, torn, artilleri och maskin i stridbart skick. Resultatet betraktas emellertid som stadfästande pansarfartygens nytta. Från krigsskådeplatsen upp mot Jutland skrifves från trakten mellan Kolding och Fredricia, att starka fientliga kolonner d. 21 d:s voro i anmarsch mot Snoghöi och att fienden uppkastat batterier på Stenderuphage, midtemot Hindsgavl (å Fyen) hvaritrån han kastade flera granater — inalles 19 skott — öfver på Fsenö (en liten o i Lilla Bält, ungefär midtemellan Slesvigs fastland och Fyen) samt besköt några jakter, hvilka seglade inne i Bältet. På Fiwnö höll den fyenska staden Middelfarts borgarebeväpning vakt under söndagsnatten, emedan man befarade några åtgärder at fienden emot ön, och tvenne spioner, som landstego samma natt, för att undersöka förhållandena, bletvo tillfångatagna och införda till Middelfart. De danska tidningarne klandra skarpt och, som det synes, betogadt en proklamation från danska qvinnan till den tappra danska armeen, hvilken öfverbesälet låtit utdela till hären i stor massa. I detta aktstycke, som antagligen förskrifver sig från Köpenhamns förnämsta kretsar och ej heller är främmande för hofvet. prisas danska armåen i en svulstig stil för den högsinthet och försakelse dess soldater visat genom att lyda order och icke göra myteri. De danska tidningarne klandra isynnerhet, att denna proklamation är anonym, fastän den talar i danska qvinnans namn. Erkännas bör ock att dylika anonyma manifester äro förkastliga och ej nog strängt kunna tillbakavisas, isynnerhet om de äro det allra ringaste afficierade at — hofintrig. Måhända står dock nämnda proklamation