Göteborgsposten – 25 februari 1864, sida 1

Ligenarnes Konungk?k). Roman af Ponson du Terrail. Fastän den unge och sköne Lionel var okunnig om sin höga börd hade han åtminstone den upphöjda äregirighet och ridderliga tapperhet som tillhörde hans ätt. Slaf af pligten hade Lionel befunnits vara gammal soldat, i trots af sina tjugo år, redan dagen efter sedan han påtagit dragonlöjtnantsuniformen. Enligt Rogers tanka var Lionel den officer på hvilken han kunde säkert förlita sig näst kapten Rabbe, hvilken egde denna större erfarenhet som en lång krigarebana förlänar. Lionel gjorde, sedan han öfvertagit tjenstgöringen, en första rund klockan åtta på afsonen och undersökte alla posterna. Han fann den gamle Saunders gå fram och tillbaka med muskötten på armen. — Godt! sade han; du skall ej insomna, du. — Oh! var lugn, löjtnant, allt skall gå bra bra, svarade Saunders. Sedan han gjort sin rund gick Lionel in i det rum som tjenade den officer som hade vakten såsom tillflyktsort. Klockan tio gjorde han en andra rund. Saunder gick ännu alltjemt framför sin skyllerkur, men hans gång tyck) Forts. fr. N:o 46.