Göteborgsposten – 24 februari 1864, sida 1

Dk1tna som spelade bra; Fru Kinmansson var täck men intresserade ej, och hr Swarz såsom Pimentelli var visst ej sådan författaren tänkt sig den spanske ädlingen, som framställdes såsom en högst sadd personlighet. Bifallet var vid flera tillfällen ganska starkt, isynnerhet då biskop Mathie, hr Dahlqvist, varnar drottningen för de påflige emissarierna och deras läror samt utbrister: Jag respekterar hvarje åsigt, hvarje mening . . . äfven deras... men den skall vara ärlig, den skall vara ren som solens ljus. Men vakta sig, Ers Majestät, de mena intet ärligt med Er. En lömsk, en lönlig afsigt har fört dem hit. Och när de engång lemna detta land, Ers Majestät, så låt dem taga återvägen öfver Lätzens fält. En blodig skugga skall följa deras flykt. Gud bevare Ers Majestät! Fru Hvasser blef två gånger framropad och vid pjesens slut ropades lifligt på författaren, men han kom ej in, utan i stället hr Hedin, som upplyste att författaren var frånvarande. — I den vackra balletten utmärkte sig isynnerhet m:ll Agnes Healey och den vackra m:ll Forsberg. — Att döma af publikens stämning gjorde hr Wijkanders pjes ganska stor lycka. Södra teatern har bland annat upptagit en liten pjes La Cornemuse du diable, som för 18 å 20 år sedan gafs på k. teatern såsom operett, men nu helt anspråkslöst är en komedi med sång. Denna teater lär ämna upptaga ett tillfällighetsstycke som i dagarne gjort furore i Köpenhamn, nemligen Jens, at prof. H. P. Holst. Man säger också att den originele ryttmästaren Backmans så mycket omtalade historiska skådespel Carl XII skall upptagas på denna scen, då teatervännerna torde få sig ett godt skratt. Det är mången god dag sedan hr Backman inlemnade detta opus till k. teatern, ja så längesedan att Sevelin då lefde och spelade, och det ansågs då allmänt att om detta skådespel skulle upptagas borde Sevelin spela Carl XII. Ifall Nyforss varit qvar vid Södra teatern hade han troligen fått rollen, nu blir det kanske hr Lindström som får den. Länge ha vi längtat efter ett klingande före, vi fingo visserligen ett sådant i förra veckan, men det gick lika hastigt som det kom; i dag deremot äro våra förhoppningar i den vägen ganska stora, ty efter föregående skarp köld och blåst har rätt vackert med snö tallit och vederbörligen blifvit profkördt.