Göteborgsposten – 23 februari 1864, sida 2

ka yttrat sin öfverraskning öfver hvad de här sett och öfver den svenska industriens ståndpunkt. Dödsfall. I Enköpings Veckoblad berättas: d 2 d:s afled på sin gård Staby, i Giresta socken, salpetersjuderi-direktören och riddaren I. I. Edman i sitt 65 lefnadsår. Född i Finland, öfverflyttade han redan som barn, jemte sin sader, till Sverige i följd af 1808 års krig. Redan som ung öfvertog han skötseln af en vidlyftig ekonomi och utförde detta värf på ett sätt, som lyckats för få. Hans verksamhet började vid en period då det s. k. rationela jordbruket gjorde sig gällande emot den gamla traditionella slentrianen. Den aflidne hängaf sig med ifver åt hvarje nyhet inom agrikulturens gebit, och troligen kommo ganska få nya rön härutinnan till hans kunskap, som ej af honom försöktes, med eller utan framgång. Man måste anse detta så mycket mera aktningsvärdt, som ingen ärtd förmögenhet underlättade försöken, och man såg med förvåning huru Edman med äkta finsk ihärdighet, lyckades arbeta sig till, om icke rikedom, åtminstone välstånd, der mången, som börjat med betydliga tillgångar, slutat med att komma på bar backe. Ny uppfinning. Kommerskollegium har j meddelat Charl. Emmanuel patent under tolf års tid å en af honom gjord uppfinning beståsendo i ett portativt s. k. astronomiskt pantoI8cop. Detta nya observationsinstrument har till ändamål, att göra kännedomen om och utlötvandet af astronomien tillgänglig för hvilken sattningsgåfva som helst. Det är på en gång en Theodolit, en Equatorial och en Ecliptique, det vill säga, ett litet fullständigt observatorium, förmedelst hvilken man omedelbart kan bestämma stjernornas ställning på himmelen, vare sig med hönsyn till horizonten, till equatorn eller till ekliptikan. Deraf dess namn Pantoskop (ett instrument, som anmärker allt), emedan det är nog fullständigt för att kunna användas till tre samordnade himmelssystemer. Uppfinnaren yttrar: Förmedelst det astronomiska pantoscopet skall hvar och en kunna hatva ett litet observatorium hemma hos sig. Utan att göra någon beräkning, blott genom att afläsa de siffror, som utpekas af två visare på två graderade cirklar, skail det för hvar och en blifva möjligt att omedelbart och efter behag finna måttet vare sig på azimuter och höjder, eller på deklinationer och ascensiones rectme eller på latituder och longituder. Det astronomiska pantoscopet är således ett nytt instrument, som hittills felats astronomien och som är kalladt att göra stora tjenster vid populariserandet af denna vetenskap, som för närvarande är mindre känd, emedan densammas studium icke är nog enkelt och nog praktiskt. Efter några timmars försök, för att göra sig förtrogen med konstruktionen af och sättet att handtera detta lilla observatorium, skall hvem som helst snart nog göra sig hemmastadd på himmelen. De abstrakta demonstrationerna skola förbyta sig till synliga och den studerande skall, utan att tröttna, blifva en frivillig observatör, som vet hvad han bör göra och som känner nöje utaf att undervisa sig sjelf. Män, qvinnor, barn, med ett ord hela verlden, hvar och en efter sitt pund och efter sin ålder, skall kunna af astronomien göra något positivt och lockande. Amatören och den nyfikne skola blifva dess utöfvare och astronomien skall blifva en populär vetenskap. Välgörenhet. Om John Ericssons gåfva till de nödlidande i Westerdalarne berättar Falu tidning: Från grosshandelshuset Tottie Å Arwedson har till konungens befallningshafvande ankommit en skrifvelse af föliande innehåll: Vär landsman kaptenen J. Ericsson i Newyork, som erfarit att skörden i Transtrands och Lima socknar, hvilka äro närmaste grannar till hans födelsebygd, slagit så felt år 1863 att många hushåll derstädes sakna utsädesspanmål för våren, har anmodat oss att till dessa socknars understöd öfversända 1,785 rdr ärmt, hvilket vi nu skynda att fullgöra, med anhållan att K. M:ts befallningshafvande behagar uppdraga åt fattigvårdsstyrelserna i nämnda två församlingar att om inköp och utdelning af utsädesspanmål gå i författning. Kaptenen Ericsson tillägger likväl, att om under tiden hungersnöd inträffat inom sagde socknar, skulle penningarne genast användas för att stilla nöden. Uti kommunalstämma den 5 dennes har Ludvika kommun anslagit 200 kubikfot utsädeshafre att användas till understöd åt Lima och Transtrands socknar.