— Sf! — Ers nåd kan vara lugn, det skall bli verkstäldt. Sir James smälog förnöjdt; han var stolt öfver sin medbrottsling. — Denna utväg skall man finna, tillade Niino med vigtigt utseende. Sir James satte sig på sängen och insomnade efter att ha gjort följande reflektion: — Tills i morgon skall kapten Talbot som är odräglig ha tid att göra ett dussin missnöjda: De slag som Patrick får skola göra resten. IX. Följande morgon voro två personer i Saint-Georgsfästet i högsta grad förvånade: irländaren Patrick och markis Roger. När irländaren vaknade i fånghålet frågade han sig sjelf om han ej fallit i händerna på de sjömön som velat äta honom med sås a la bisqne. Det hjelpte ej att säga att han varit full, han påstod att det var en lögn, och han hade ej ringaste erinring om den butelj; gammalt portvin han så ledigt tömt utan att ha brytt sig om Niinos råd att kasta buteljen i sjön. (Forts.)