Göteborgsposten – 20 februari 1864, sida 1

Sådan, slutade sergeant Patrick, är historien om briggen, hvilken bevisar att man ej bör följa bayaderer som man icke känner. — Och, frågade en naiv dragon, tror du då, Patrick, att det var samma brigg som bortfört kapten Asburthon? — Visst fan! svarade Patrick, och den stackars kaptenen ligger helt säkert nu i grytan, ty han var hvarken nog ung eller nog fet för att duga att stekas på spett. Men då åhörarue som bäst skrattade at denna förståndiga anmärkning af Patrick, inträdde en ny person i rummet och yttrade: — Således hade doktorn ombord beslutat, att man skulle äta mig, anrättad å la daube? Ett enda gemensamt rop hördes från soldaterna, som betraktade den nykomne. Det var sir James Asburthou som log med en faderlig min. VII. Sedan sir James en gång stigit ombord på RoberStuarts slup hade han sagt till sig sjelf: — Då den förtjusande kaptenen lät sätta sig i en båt utan åror, räknade han visst på att strömmen skulle kasta mig på de klippor som omgifva stranden. Han kan således icke antaga att jag förmått rädda mig och återvända till S:t Georgsfästet. Följaktligen skall han ej sc dementi åt den lilla historia, som jag berättar för min käre kusin. (Forts.)