Bland dem voro äfven Michel Chevalier, senatorn och ledamoten af franska institutet, samt Auguste Chevalier, hvilken i lagstiftande församlingen fört frihandelspartiets talan mot protektionisterna. Den senares der hållna, förträffliga tal utdelades vid middagen. Så snart den var slutad begärde Michel Chevalier ordet och höll ett lysande tal för att uttrycka sällskapets varma önskningar att traktaten måtte lyckas och bära alla de goda frukter, man deraf väntande sig. Han erinrade derom, att Frankrike var försjunket i protektionismens elände, då det derutar räddades genom kejsarens vishet med tillhjelp af England, som dervid visade prof på den största liberalitet. Han tillade att Sverige, som vore ett bland den politiska frihetens äldsta hem och som under den store Gustaf Adolph kämpat för samvetsfriheten, säkerligen ock snart skulle hylla handelsfriheten, hvilken utgör ett hufvudvilkor för folkens materiella och intellektuella utveckling och kraftigt bidrager till det goda förhållandet nationerna emellan. Hertigen af Östergötland har till den insamling för danska soldaters familjer som i Stockholm pågår ätven bidragit med en summa af 500 rdr, utgörande författarearvodet för skriften: Nytt och gammalt af QEE, 3:dje häftet. En lyckad rymning. Af i går anlända danska tidningar erfar man följande lyckade rymning från tysk fångenskap, utförd af en ung köpenhamnare, blomstermålaren Th. Schiött, tillhörande det för sin lysande tapperhet så ryktbara första regementet. Schiött tillfångatogs efter träffningen vid Oversö Lördagen d. 6 d:s och fördes tillika med 470 kamrater till Smedeby, hvarest de stannade öfver natten, för att sedermera föras till Slesvig. Flera at Slesvigs invånare bragte fångarne mat och dryck i deras fängelse i gymnastikhuset på Gottorp, men äfven många spefåglar infunno sig för att roa sig på deras bekostnad. En af dessa uppretade Schiött till den grad, att han, ehuru långe, tog gunstig herrn i lufven och eröfrade dervid en slesvigholsteinsk kokard. Denna segartrof ingaf honom tanken på flykt. Af en af kamraterna erhöll han en gammal regnkappa, som han tog öfver sin uniform, fästade den eröfrade kokarden på sin mössa och smög sig sålunda ut ur gymnastikhuset samt begaf sig i väg till Slesvig. Här gick han in till en erketysk, hos hvilken han förut varit inqvarterad, berättade honom att han deserterat från sitt regemente samt öfvertalade honom att gifva sig några civila kläder. Derefter begaf han sig genom de österrikiska förposterna till Rendsborg, hvarest han af en danskt sinnad man försågs med medel i och för hemresan. Från Rendsborg gaf han sig iväg till ttzehoe och reste med jernbanan till Hamburg, samt vidare till Rostock och Warneminde, hvariIles v.— a vm oo ovuvk 4. Hvat giek Ölver till Ystad och anlände efter sin äfventyrliga tärd genom Holstein, endel af Tyskland och via Sverige till sin fädernestad i Söndags på aftonen. Utnämning. K. M:t har d. 9 d:s utnämnt till underlöjtn. vid Wermlands reg. s. löjtn. i Nordamerikanska Förenta staternas tjonst A. Hj. Edgren. Transport. K. M:t har d. 9 d:s, uppå ansökning, transporterat och förordnat underlöjtn. vid Dalregementet H. G. A. Holm att vara underlöjtn. vid Svea artilleriregemente. Afsked har K. M:t d. 9 d:s beviljat: öfverstelöjtn. vid Kronobergs reg. G. M. Lilljecrona; majoren i armåeen A. C.L. Lewenhaupt; kapt. vid Skaraborgs reg. A. G. Pteiff; kapt. vid Dalregementet C. E. Törnebladh; underlöjtn. vid Svea artilleri B. F. L. Helling; samt ötverfältläkaren F. Bågenholm. Kamrer Hollertz försvinnande. En tilldragelse, som i hufvudstaden väckt en sorglig förvåning, är det i Stockholmstelegrammet i gårdagens n:o omnämnda kamrer Uollertz försvinnande. Följande skrifvelse har med anledning häraf från generaltullstyrelsen ingått till kammarrätten: Af den anledning att t. f. kamreraren uti Kongl. Generaltullstyrelsens kammarkontor Magnus Hollertz nästlidne gårdag icke å vanlig tid å embetsrummet sig infann, gjordes omkring klockan ett på dagen efterfrågan uti hans hemvisst N:o 31 vid Drottninggatan, dervid den upplysning erhölls att t. f. kamreraren lemnat sin boning omkring tre qvart på sex aftonen dagen förut, och sedermera derstädes icke varit syn