Göteborgsposten – 18 februari 1864, sida 2

som förut. Det småregnar och vestlig storm söker bryta isarne. Ledigt pastorat. Genom kyrkoherden OC. M. Seevrins död d. 13 d:s har Bokenäs pastorat i Bohuslän blifvit ledigt. Eldsvåda. Sistl. lördag kl. 8 på morgonen nedbrann en ladugård å hemmanet Anggärde i Ytterbo socken, mil från Kongelf. Egaren, Olof Svensson, som hade ladugården assurerad, hade kort innan branden utbröt afrest till Göteborg. Skälig anledning finnes till förmodan att elden blifvit anlagd. Bankodiskontrevisionen. Från Westerås berättar W. L. T. den 12 Febr.: vid valsedlarnas öppnande inom konsistorium sistl. onsdag, befunnos de flesta rösterna till revisor at Bankodiskontens räkenskaper och förvaltning för år 1863 hafva tillfallit prosten J. E. Fant i Sala, samt till suppleant theol. lektorn, prosten L. Westerlund. Krigsvetenskaps-akademiens prisfrågor tör år 1864 äro, enl. Posttidningen följande: 1. Hvilken inflytelse kommer det refflade gevärets allmänna införande sannolikt att ega på iofanteri-taktiken? 2. Kunna i infanteriets exereis och manöver förenklingar ega rum, utan att minska truppens krigsduglighet, och i sådant fall hvilka äro dessa? 3. Kommer den förbättrade artillerioch infanteri-elden att till den grad inskränka kavalleri-vapnets algörande inflytelse i drabbningarne, som nu ofta påstås? 4. Hvad inflytande kommer refflade kanoners antagande att utöfva på artillerivapnets användande i fältoch fästningskriget? Kunna sådana kanoner helt och hållet ersätta de nu brukliga? Svar kunna afgifvas ensamt för fältkriget och ensamt för fästningskriget. 5. Hvilka äro de omständigheter, som kunna föranleda hufvudstäders befästande? 6. Hvilka tillförlitliga höjdbestämmelser finnas i Skandinavien och i hvad mån kunna de lemna begrepp om Sveriges höjdbildning? 7. År det sannolikt att refflade kanoner komma att uttränga flottans slätborrade kanoner af grof kaliber, och huru böra refflade kanoner för fartyg vara beskaffade? 8. Hvad värde har revolvern såsom krigsvapen? Och hvilka af armån och flottan borde dermed väpnas? 9. Sedan krigs-fartygen blifvit med ängkraft försedda, i hvad mån bör deras takling förminskas? 10. Historisk utveckling af svenska krigsväsendet till lands, antingen i sin helhet eller också från indelningsverkets införande. Akademien emottager äfven med nöje skildringar at personliga erfarenheter, vunna under strider och fältlif i de senaste krigen. För öfrigt lemnar akademien fritt åt författare att välja ämnen inom krigsvetenskapens särskilda grenar till lands och sjös. Täflingsskrifter böra före Augusti månads slut vara till akademiens sekreterare insända, försedda med valspråk och förseglade namnsedlar. Skrifter som gillas erhålla akademiens medalj i brons eller guld, allt efter den större omfattning och utmärktare förtjenst de ega. 1865 års bönedagar. K. M:t har under d. 22 sistl. Jan. på Vetenskapsakademiens förslag till bönedagar för nästk. år 1865 bestämt följande söndagar, neml.: 1:a Bönedagen d. 5 mars, 1:a söndagen i Fastan; 2:a Bönedagen d. 7 maj, 3:e söndagen efter Påsk; 3:e Bönedagen d. 9 Juli, 4:de söndagen efter Hel. Tresaldighet samt 4:de Bönedagen d. 8 Oktober, 17:de söndagen efter Hel. Trefaldighet. Reseunderstöd. K. M:t har d. 8 sistl. Januari beviljat öfverläkaren vid solkskolan i Helsingborg J. Ljungh ett reseunderstöd af 800 rdr rmt för att i utlandet inhemta kännedom om der använda metoder för undervisningen i folkskolor. Kongl. Bibliotheket. K. M:t har under d. 18 Dec. sistl. år låtit utfarda reglemente för förvaltningen af kongliga bibliotheket i Stockholm. Landtbrukslitteratur. Af kongl. landtbruks akademiens Handlingar och Tidskrift, utgime af J. Arrhenius och C. Juhlin-Dannselt har n:r 10 för år 1863 utkommit och innehålla Handlingarna: berättelse om landtbrukets framsteg och utveckling under år 1862, afgifven på landtbruks-akademiens högtidsdag den 30 september 1863, af akademiens sekreterare; samt Tidskriften följande uppsatser och notiser: kemiska sammansättningen af smör efter olika beredningssätt, af A. Miller; våra stamholländerier, framställning af de åtgärder som med anledning af stamholländeri-styrelsens cirkulärskrifvelse blifvit föreslagna att vidtagas; anteckningar rörande trädgårdsskötseln och naturförsköningskonsten, under en re