Göteborgsposten – 9 februari 1864, sida 1

zigenarnes Konung!b). Roman af Ponson du Terrail. — Nu, sade Jean de France, ha vi ej en minut att förlora. I morgon gå de kungliga dragonerna ombord, och det är nödvändigt att vi äro till sjös före dem. Han kastade en sjömanskavaj öfver axlarne och yttrade skrattande: — Det här är en drägt, under hvilken man ej kan känna igen den ståtlige Osmany, Indiens rikaste nabob. De gingo ut ur källaren. Krögaren John Bird väntade på trappan. Jean de France lade tio guinger i hans hand och steg öfver husets tröskel. Men i detta ögonblick var det något som rörde sig i skymningen, en menniskogestalt reste sig upp, var med ett språng vid hans sida, och han kände en dolkklingas dödande kyla isa blodet i sinä ådror. — Det är å Guden Sivahs vägnar! sade en röst. Jean de France föll i Simsons armar och yttrade till honom: — Jag tror att jag är dödligt sårad ... Bär mig ombord på Canada. Det är nödvändigt att jag får tid utdela mina befallningar. — —