Göteborgsposten – 5 februari 1864, sida 2

ellenernas tron. Göteborg d. 3 Februari 1864. situationen. De under de senaste daarne ingångna underrättelserna från Danmark ifva vid handen, att detta vårt broderland wu befinner sig i ett öppet och blodigt krig not en öfverlägsen fiende. Det är tyvärr en anning, att man ej gjort sig beredd på sådaa eventualiteters inträflande. Man hade i let längsta velat tro, att tyskarne skulle, liksom under så många år förut, stanna vid notvexlingar och underhandlingar. Det är ej alenast vår allmänhet utan äfven andra länders som funnit sig nu tagna oförberedda. Men det ramträder på samma gång med desto större nödvändighet, att de tolk, som äro Danmarks vänner — och i det tallet äro sympatierna orvifvelaktiga och enstämmiga — måste skynda att med kraftig handling återvinna på terrängen hvad de båda tyska stormakterna genom ett djerst schakdrag redan hunnit tillvinna sig. Danmark, hvars söners hjeltemodiga kamp och med framgång krönta sträfvanden redan föreligga som ett aktningsvärdt faktum, kan dock ej länge hålla sig qvar i sina nuvarande ställningar mot den påträngande ötvermäktige fienden. Det numeriska antalet skall till sist, oaktadt all möjlig tapperhet. oaktadt allt visadt hjeltemod, tränga sig fram, Det är en sorglig sanning, men det är dock en sanning. Vårt land har här ete stort ansvar, som det sjellt påtagit sig, ett stort moraliskt ansvar, hvilket dessutom äfven i hög grad berör våra egna intressen. Det finnes neppeligen mer än en mening inom landet under denna situation, och det är den af varm tillgisvenhet, af trofast anhängighet vid den sak, tör hvilken Danmark strider; bästa beviderpå är den ifver, hvarmed man begärligt slukar de underrättelser, som kunna ingå från den danska krigsteatern, och den förvåning, ja, ofta till harm gränsande förundran, hvarmed man uttalar sig öfver vår regering, som icke så törutsett situationen och anordnat allt för möjligen inträffande händelser, att vi skulle kunna slippa nesan af att stå alldeles overksamma inför en för hela Norden så vigtig tilldragelseg som det pågående inkräktningsförsöket mot mol ett land, med hvilket vi under senare åren knutit så nära förbindelser, i den till en allmän föreställning blifna stron att ett Skandinavien är ej allenast en vacker och löftesrik framtidstanke, utan äfven en af omständigheterna framkallad nödvändighet. Vi tro att vi uttala den stora allmänhetens tanke, då vi önska att den hjelp i nödens stund, som vårt land måste gifva åt det hotade broderlandet, snart, mycket snart måtte komma det senare till godo. Hvarföre har regeringen annars så verksamt i ord trädt linom arenan för Danmark? Hvarje svensk, som är mån om och älskar sitt fäderneslands sära, hyllar den satsen, att det skall stå en man bak ordet. Han kan ej förlika sig mec tanken på att man möjligen skulle ställa ho nom i jembredd med den storpratende Sol dat-. Då regeringen ställde sig så varmt på Danmarks sida och mången gäng tillochmec föregrep dess regering i diplomatiskt hän seende, lydde hon en allmän solkvilja, en be stämd opinion, hvars styrka med hvarje dag alltmera tilltog — hon skulle ej varit konsti i tutionel, om hon icke lyssnat till denna akt ningsvärda och kompakta mening. Men d: non sålunda tog sitt bestämda parti och will ochmed ställde sig i spetsen för den unionelI skandinaviska rörelsen, var det älven henne ww -! skyldighet att i förväg se möjligen hotand saror och beräkna eventualiteterna för dera AA mm AA