Göteborgsposten – 5 februari 1864, sida 1

— — — —— — : klart detta faktum och sträfvade derföre efte en förbindelse mellan Storbritanniens ocl Preussens regenthus, hvilken likväl efter ei kort början gjordes till intet genom en seri al mycket besynnerliga intriger. Konung Fredrik Wilhelm I, Fredrik den stores fader var gift med systern till den engelske konun gen Georg II, och det var hans önskan, hvilken han högligen styrktes af de skickli gaste bland sina ministrar, att hans två äld sta barn, tronarfvingen och den genialiska och fullkomliga Wilhelmina — beundrad af m Thomas Carlyle såsom en af de utomordent ligaste qvinnor på sin tid — skulle blifva före nade med hans engelske svågers barn. De förberedande underhandlingarne i och för den na sak voro redan afslutade, och dagen fö dubbelgiftermålet höll på att bestämmas, då elfte timman saken blef helt och hållet omin tetgjord tillfölje af de motförslag, hvilka dc österrikiska diplomaterna skickligt förstodo at väcka. Detaljerna af denna affär äro skildra de i Carlyles Fredrik den stores lefnad. Stackars Fredrik måste, i stället för att fö den engelska prinsessan, för hvilken hans hjerta brann, nöja sig med en lunsig, ung prinsessa af huset Wolsenbättel, hvilken den hätske österrikiske ambassadören utvalt; och den snillrika Wilhelmina blef gift med en medlem af huset Anspach-Baireuth. Dessa två giftermål hade värre följder än att göra två personer olyckliga för återstoden af deras lif. Fredrik den store fattade en besynnerlig motvilja mot Englands konungahus och lemnade denna motvilja i arf åt sina efterträdare nästan ända till närvarande generation. Liksom Rysslands statspolitik fortfarande följer den af Peter I gifna riktningen, så hafva preussiska konungarne ända till våra dagar knappast tagit ett steg från den väg Fredrik II utstakat, tillochmed i giftermålsförbindelser. Af detta skäl är det som de liberala i Preussen fästa så stor vigt vid den nuvarande tronföljarens giftermål med drottning Victorias äldsta dotter, såsom utgörande början till en ny polilik. Vigten för huset Hohenzollern af denna förbindelse skall möjligtvis snart nog komma att visa sig i sluttvisten mellan konung och parlament; och det är alls icke omöjligt att det engelska giftermälet kommer att blifva dynastiens räddning. Den nuvarande konungafamiljen i Preussen är en af de största i Europa, ty den räknar icke mindre än femtioen medlemmar, inberäknadt grenarne Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen, inkorporerade genom dekretet af den 20 Mars 1850. Det finnes ej ett enda regerande hus i Tyskland, som icke är mer eller mindre nära förbundet med den kungliga familjen Hohenzollern aningen direkt eller indirekt. Morganatiska ziftermål voro förut nästan okända i den preussiska konungasamiljen; först i senare tider örekommo sådana äfven i denna familj, och ikaledes flera äktenskapsskilnader. Konung Fredrik Wilhelm III gifte sig efter sin första gemåls, den sköna drottningen Louisees löd med en fröken von Harrach, hvilket frunimmer vid den tiden endast var tjugotyra år, lå konungen deremot var nära sextio. Selermera ha icke mindre än fem medlemmar vf den kungliga familjen ingått morganatiska iktenskap. Det mest bekanta af dessa så tallade Åäktenskap på venstra sidan är prins Ådalberts, konungens kusin, med Theresa lsler, en aktris, och syster till den mera yktbara dansösen Fanny Elsler. Theresa ege en ståtlig och behaglig figur, som forskalade henne binamnet den majestätiskar. Tilka med sin syster inträffade hon på en af ina konstresor i Berlin, hvarest de båda sytrarne sunno talrika beundrare. Bland dessa