Göteborgsposten – 3 februari 1864, sida 3

Der stoppade Olaus, som visade alla tecken till förskräckelse, något i munnen och Johansson misstänkte detta hafva varit en sedel. Denna förmodan styrktes af en gosse från Tjörn som aftonen förut sett Olaus i Betzens drängkammare och äfven var närva rande vid uppträdet i sörstugan. Det hade förefallit honom, som stod ganska nära, att Olaus i handen hopkramat något, som dervid krassade, som om det varit papper och derefter stoppat det i munnen. Olaus påstod att han endast tagit sig en buss och för att förtydliga denna operation uttog han ur munnen en jättebuss, höll den fram till benärset påseende och slängde derpå med vand hand den aptitliga tingesten tillbaka inom högra kinden. Olaus visade för öfrigt en ytterlig okunnighet och vidhöll ganska ihärdigt sitt yttrande: — Jag erkänner ingenting någongång, det är rena sanningen det. Förhöret om saken kommer att fortsättas den 9 d:s, hvilken dag Olaus Olsson får afbida i cellen dit han nförpassades. —h——