Göteborgsposten – 22 januari 1864, sida 1

Miss Ellen snuddade knappt vid honom med sir lilla fot. — Se så, mina herrar, sade markisen, nu till häst. i I a Han befallde sina jägare ge signal till uppbrott. Tio minuter senare voro jägarne ungefär, tretio till antalet, samlade på det ställe der jagten skulle börja, och hundarne afkopplade i en skogsdunge, hvarest villebrådet på morgonen blifvit u mdrifvet. — Ack! bästa miss Ellen, hviskade den förälskade Roger till den unga flickan, tacka mig ej för poneyn: det är ren egoism! Han är snabbare än mina öfriga hästar och vi skola vara de första vid hallaliet. Neptunus och poncyn, som man gett namnet Snöbollen, rusade också verkligen fram med en utomordentlig Räfven ville i början bruka list, gjorde krumbugter i I oändlighet och försökte, med ett ord, dra sig ur spelet, som man säger. Men han ändrade inom en half timma taktik. En räf hjelver sig ej länge med list för de engelska jagthundarne. Han rusade i E linca tvärsigenom skogen mot Pick-Gurdsklipporna. : I detta ögonblick började vaxkulan smälta och metkroken inträngde med sina hullingar i sidan på det stackars kreaturet, som stegrade sig och gnäggade. Det döfvande medel Wills låtit de öfriga hästarne intaga verkade med en förvånande hastighet. — Det är för besynnerligt, sade Bolton, man har gett