Göteborgsposten – 21 januari 1864, sida 1

de allra nödvändigaste konsumtionsartiklar, att vi i humanitetens eget namn hoppas, det alla dessa försök skola stranda mot billighet och rättvisa, isynnerhet som denna indirekta beskattning skulle komma att hårdast drabba just den del af befolkningen, för hvilken svårigheten att lisnära sig är en tillräckligt tung börda förut. Å andra sidan skulle det ej heller dröja länge, innan fabrikanter (hvilkas ärenden jordbrukarne gå) och efter dem handtverkare skulle skynda, att begära regeringens skydd, hvar och en för sin vara, och så skulle landtbrukarens agitation komma att återverka på honom sjelf, så att den af honom äskade tullen å hans produkter snart skulle stå honom dyrt genom det ökade pris han skulle få betala för alla de artiklar, han sjelf förbrukar. Vi ha hört för oss uppgifvas, att åtskilliga handtverkare redan äro i färd med att ansluta sig till denna äfventyrliga agitation, särskilt vilja garfvare fordra hög tull å utländskt läder, emedan de, säga de, ej kunna konkurrera med utlandets garfvare. På dem skola väl snart följa skomakare, på dessa skopliggstillverkare, på dessa blanksmörjsfabrikanter — hvarefter vi andra, som blott nöta skodon, borde hos regeringen, allt i samma följd, anhålla, att skomakarne i staden A. ej få sälja sina skodon annorstädes än inom staden, emedan vi icke kunna konkurrera med innevånarne i B. att betala skodon dyrt etc. Hvilket Eldorado! Gamla kära Sverige, hvad du skulle gå framåt — som kräftan ! Ofvanstående uppsats har närmast töranledts af en i Bohus Läns Tidning (som, i parentes sagdt, sjelf öppet inträder i frihandelsvännernas leder) förekommande notis, angående ett af innevånarne i Norrvikens fögderi hållet sammanträde å Hede tingsställe d. 9 d:s för ötverläggning om åtgärders vidtagande med anledning af den i orten rådande penningebristen. Denna antogs vara en följd, ej allenast af det nedsatta pris på landtmannaprodukter af alla slag, som i vissa fall ansågs böra tillskrifvas tullagstiftningen, utan fast mera deraf, att dej för öfver ett år tillbaka sökta och beviljade hypotekslånen icke kunnat erhållas och ännu äro beroende på en obestämd framtid, sedan direktionen för hypoteksföreningen mellan jordegare i Elfsborgs län och Dalsland samt Göteborgs och Bohus Län icke vunnit önskadt tillstånd att upptaga lån för betäckande af antagna förbindelser, intecknade i jordbruksfastigheter till betydliga summor. Till penningeförlägenheten ansåg man äfven bidraga, att enskilda personer hålla på sina kapitaler i afvaktan på räntans frigifvande, hvilket senare man dock hoppades regeringen ke skulle under nuvarande förhållanden tillstyrka. Dock beslöts enhälligt, att låneunderstöd skulle hos K. M:t begäras, med stöd af den låneinrättning, som bereddes handelskåren under 1857 års kris. Göteborgs Jöfartsrörelse. Under loppet af år 1863 ha från utrikes orter hit ankommit 2,166 fartyg, hvaraf 381 ångbåtar (denna siffra utvisar hufvudsumman al det antal resor hit de olika, på utlandet gående ångbåtarne gjort). Af dessa fartyg ha inklarerats genom scglare ångare I Aug, Leffler C:o 587 st. 100 st. F. H. G. Wessberg 420 ,, 157 Schnejdau, Littman C:o 318 , 10 , Josef Hall Son 154 , 175 Wessbergs Son C:o 31 , — Å. F. Ericson J:r — 39 , Utan mäklare 275 n —