Göteborgsposten – 20 januari 1864, sida 2

leksförhällanden sannolikt kunna blifva af mycken vigt för sjöfarten i närheten af Sveriges Östersjökuster, i fall kännedomen om deras innehåll blefve på lämpligt sätt skyndsamligen spridd i sjöstäderna, har K. M:t derjemte bitallit, dels att berörda företrädesrätt i afseende på befordringen, må jemväl varda dessa prognostica medgifven, dels ock att desamma få kostnadsfritt på Telegrafverkets linier fortskaffas till handelsföreningarne eller börsdirektionerna i de svenska städer at någon vigt i komersielt hänseende, hvarifrån framställningar i ämnet kunna komma att hos Telegrafstyrelsen göras. I sammanhang härmed, och för den händelse att Direktorn för observatorium i Paris jemväl framställer begäran att från någon ort på Sveriges vestra kust erhålla underrättelse at ifrågavarande beskaffenhet, samt deremot förbinder sig att meddela prognostica angående väderleken i Kattegat, har K. M:t jemvål förklarat, att för de häraf föranledda telegrammer må åtnjutas enahanda förmåner, som för telegrammerna rörande de meteorologiska förhållandena vid Östersjön blifvit beviljade. Kalmar slott. I Kalmar-Posten läses: Som bekant är det numera äfven här i Kalmar fråga om åstadkommandet af ett museum (å Kalmar slott) och kongl. sekreteraren Rappes outtröttliga nit och ifver för saken gör det alltmera sannolikt att planen verkligen kommer att realiseras, helst man af exemplet med Göteborgs museum ser att staten välvilligt lemnar dylika anstalter sitt bistånd — ett stöd, som äfven här oundgängligen behöfves för den vackra och allmännyttiga anstalten skall kunna komma till stånd, hvilket man, som sagdt, nu har allt skäl att hoppas. Industrielt. Till Norrköpings magistrat hafva, för erhållande af lånerätt i manufakturdiskonten innev. år, inlemnats edfästade uppgifter å tillverkning at kläde under förlidet år till ett värde af 5,215,368 rdr 60 öre. Vi upptaga härnedan de klädesfabrikanter, hvilkas inlemnade ofvannämnda uppgifter upptaga tillverkningsvärden öfverstigande 100,000 rdr: Asklund C:o 117,312: 74; Boethius Kling 115,964: 75; J. E. Davidson 306,376: 55; Drags aktiebolag 936,842: 85; E. L. Eneström 183,869: 92; Frieberg Berg 100,017: 15; Forsberg Thunholm 102,594: 76; Carl Th. Hoffman 243,954: 85; J. A. Johansson C:0 134,961: 30; Julius Geber 173,083: 37; J. A. Lind 123,266: 49; Peterson Lind 112,584; J. J. Roos 130,926: 90; Smedjeholmens aktiebolag 615,758: 15; Henning Schultz 185,687: 22; Henr. Sandberg 111,287: 8; J. F. Schubert 143,318: 87; R. Wahren C:o 107,010: 59; Herman Wahren 308,139: 25. Till samma magistrat hafva för samma ändamåls skull, inlemnats uppgifter om nedanstående fabrikater och deras tillverkningsvärden under förl. år: Bomullsgarn och bomullsväfnader: Bergs aktiebolag 38,417: 19; Norrköpings bomullsväfveri aktiebolag 119,804: 23; G. Wiechel 259,557: 20. Glas: Reijmyre bruk 154,189: 87. Gjutgods, Maskindelar c. A. Malcolm 144,470: 70; Finspongs bruk 85,923: 66. Utom de sabriksidkare, hvilkas tillverkningars belopp blifvit beedigade, hafva till samma magistrat bl. a. nedanstående inlemnat obeedigade förteckningar öfver tillverkningssummorna å nedannämnda tillverkningar: Bomullsväfnader: Holmens bruksoch sabriksaktiebolag 80,586 rmt. Snus: Peter Swartz 287,067 rmt. Papper: Holmens bruksoch fabriks-aktiebolag 206,599 rmt. Stentryckeri: Litografiska aktiebolaget 190, 860 rmt. Vid mekaniska sabriker: G. Lindberg 10,524; G. Welander Kellner 13,858: 40 imt. Messing: Gusums bruk 25,886: 83 rmt. Socker, sirup: J. von Leesen 892,862: 65 rmt. Nordiska festen firades i Christiania äfvenledes d. 13 d:s. Festen öppnades med en skål för konungen af kand. Birkeland. Prot. Monrad höll det egentliga testtalet. Teol. kand. A. Hansen föreslog, skålen för, Sverige med följande ord: M. h. Festens anledning och jart har gjort det till en sed och till en slags nödvändighet att hågkomma brödrafolken med en hedersskål. Men detta hindrar ej att denna sedvänja är oss kär och att beXLO 2 . SS LR