Göteborgsposten – 18 januari 1864, sida 1

rådande, men stadda i ett jemnt aftagande Från medlet af Augusti började gastriska sjuk domssormerna blifva de mest förekommand och fortforo så till slutet af Oktober; vi denna tiden fick den catarrhala konstitutionet återigen öfverhand, och under Nov. och Dec månader uppträdde catarrhalfebrarne unde formen af en ganska utbredd epidemi. Säson epidemiska sjukdomar uppträdde för öfrigt un der året pås-sjukan, en qvarlefva från 1862 som fortsattes in på 1863 då den mot slute af April upphörde, samt smittkopporna, son begynte visa sig i April och fortforo i et jemnt fastän obetydligt stigande ända til medio af December, då epidemien började aftaga. Hvad dödligheten under året beträffar, så vore det utan tvifvel af ganska stort intresse att kunna meddela jemförande uppgifter öfve mortaliteten i sjol och de nästföregående åren men då rapporterna endast upptaga ungesät hälften af alla inom staden timade dödsfall kan en sådan jemförelse, på grund af mate rialiets otillräcklighet, ej anses berättigad. De uppgifna siffrorna öfver dödsfall ha derföre blott ett relativt värde, dels i förhållande till de anmälda sjukdomsfallen, dels i förhållande till hvandra. De sjukdomar, som till dödligheten kontribuerat med de högsta talen äro, af acuta sjukdomar lunginflammation (59 dödsfall), och af kroniska sjukdomar den tuberkulösa lungsoten (76 dödsfall). Dernäst komma koppor (44 fall), capillära bronchiter (31), och eclampsia infantum (25 fall). Af de uppgifna sammanlagda 593 dödsfallen komma på: respirationsorganernas sjukdomar 228 fall, alltså 38 proc. på nervsystemets d:o 110 o 18,5 x på de gastriska organernas d:o 60 , 10 hå och på de aymotiska sjukdomarne 92 , 15,5 p Flertalet at de öfriga dödsfallen kommer på: tvinsot hos barn, Brights njursjukdom, organiska hjertfel och kräfta. Särskildt förtjenar kanske omnämnas, att at de 19 anmälda dödsfallen af kräfta voro 8 af magkräfta.