Göteborgsposten – 18 januari 1864, sida 1

med fryntlig ton, och låt mig hoppas att ni intar några förfriskningar under mitt låga tak. — Gerna, svarade markisen, men på ett vilkor. — Hvilket då? — Att ni antar min inbjudan för morgondagen. — Min kusin, svarade sir James, i det han ännu gjorde min af att göra motstånd, ni vet att jag är en smula misantrop. — Ni börjar i mycket god tid, inföll Roger leende. — Och ni har ett talrikt sällskap på Konungatornet, fortfor sir James. — Åh, helt obetydligt! Sir James drog en suck. — Med ett ord, fortfor han, ni yrkar derpå med sådan enträgeuhet och välvilja, herr markis... — Att ni antar? — Ja. Den unge lorden tog sir James händer och tryckte dem med värma; trädde derefter sin arm under hans och yttrade: — Mordieu! min kusin, jag får bekänna att jag ej kan uppskatta värdet af th eller öl utan föredrar ett glas gammalt Bordeaux-vin; låt mig få ett sådant, ty jag dör af törst. Sir James förde in den unge mannen i Gammal-Asburthons paradsal, framsatte den stora länstolen med det vapenprydda ryggstödet, i hvilken hufvudmännen för denna ädla slägt brukade ta plats. Besöket var kort men desto mer hjertligt. Markis