Göteborgsposten – 16 januari 1864, sida 2

förnödenheter dyrare och sålunda tvinga densamma, att betala en gynnad klass skatter? Bätvar man icke tillbaka för upprepandet af de stormiga uppträden och återstaäliandet af den klassafvund, som förr, gång efter annan yppade sg och gjorde Sverige till en visa för hela verlden? Det är hvarje tänkande medborgares pligt. att framhålla, hvar i sin krets, farorna af den agitation, som nu pågår. Den är betydelsefullare, än mången tror. Man vill, säger man, ha en tullkomit i protektionistisk anda bredvid den nedsatta liberala. Det låter ej så farligt; men en sådan komit skulle, om den komme till stånd, föranleda stora och betydelsefulla förändringar inom regeringen och en fullständig systemvexling i en angelägenhet, hvilken utan tvifvel snart skulle draga flera med sig. Svängningar och ojemnheter i det hela äro alltid skadliga för ett land och förlama genom den inre splittringen, ansenligt dess styrka, en omständighet som är så mycket mera farlig, då situationen kan i hvad ögonklick som helst kräfva kraftutveckling utåt. Vi skola hädanefter icke tröttna, att i vår mån med uppmärksamhet följa den pågående äfventyrliga agitationen, ty vi älska framför allt vårt lands styrka, och vilkoret för denna är: inre enighet och lugn utveckling. Ett kraftigt medel att med framgång stäfja protektionisternas stämplingar (ett af N. D. A:s älsklingsuttryck) är, att frihandelns vänner söka att genom lättfattliga skrifter sprida och delgifva allmänheten de sunda statsekonomiska principer, på hvilka bl. a. det fria utbytet af varor, eller frihandeln, hvilar. Må de ej dröja att gripa itu dermed — den, som vinner tid, vinner allt! Borås jernväg. I Borås Tidning för d. 13 d:s läses följande reflexioner i afseende å trafikchesen för Borås jernväg, kapt. Taubes i G.-P, sistl. Tisdag offentliggjorda rapport: Herr trafikchefen får visserligen genom denna kalkyl omkring 30,000 rdr öfverskott den smalspåriga banan till godo, men anmärker likfullt att materielens slitning deri ej är inberäknad. Härtill hade bordt ytterligare tilläggas, såsom ej upptaget, anläggning, ränta och underhåll af de flera stora och dyrbara byggnader, hvilka för bolaget varit öfverflödiga; och då torde den påräknade vinsten högst betydligt krypa tillsammans och måhända reducera sig till noll och derunder. Emedlertid är det alls icke härom som åsigterna varit och ännu fortfarande äro delade, och ehväd man erkänner eller icke att det skulle blifvit dyrare att begagna statens rörliga materiel, än hålla egen, inverkar ej det ringaste att sammanjemka de olika meningarne. Tvisten handlar endast derom, huruvida med de lättare skenor å 15 skålp. per fot man skulle utlagt spåret till lika bredd med stambanans eller göra det smalt på sätt nu skett på Boråsbanan ; då sistnämnda kunnat ske utan särdeles annan högre kostnad, än att endast lokomotiverne måst göras så mycket bredare att de passat mot spåret — då alla passagerarevagnar och lastvagnar hafva redan nu en härtill motsvarande bredd, om man härtill vill använda dem. Vi tro det vara mer än tillräckligt både insedt och bevisadt den smalspåriga banans både större kostnader af onödig omlastningsbyggnad, omlastning, väl svaga lokomotiver, med flera olägenheter af tidsutdrägt och ökade utgifter, för att härom behöfva vidare ingå i närmare detaljer och demonstrationer. Man nöjer sig visserligen med banan sådan hon är och gläder sig öfver att hon kommit till stånd. Men lika säkert är att hon framdeles kommer att omändras till bredspårig; hvilket också bör kunna ske utan särdeles stora svårigheter eller kostnader. En märklig företeelse är, säger A. Bl., att maskinerna till de ångfartyg af örlogsflottan, hvilka under det törflutna året varit ute på expedition, icke komma att uppläggas ötver vintern, såsom annars varit brukligt, utan åter insättas i fartygen omedelbart efter nu pågående rengörning. Bomullsbristen i Elfsborgs lån: Från Borås skrifves d. 13 d:s: Under landshöftdingens härvaro förliden vecka vid den såkallade passlösen, lärer ett vida ringare antal gårdfarihandelspass blifvit uttagne än vanligt; en naturlig följd af nu rådande stagnation i denna ortens rörelse genom bomullsbristen. Men ett ovanligt stort antal lagsökningar hafva vid samma tillfälle blifvit till landshöfdinge-embetet inlemnade; tyvärr också en naturlig följd AAA