Göteborgsposten – 14 januari 1864, sida 1

L FUEFUEUEUYAA— issippifloden, intaga Tennessee-linien och I vinga de konfedererade att söka skydd bakm Rapidanfloden. De federerade ha också agit fast fot på Morris Island, intagit dess örsvarsverk och lagt det ryktbara fästet Sumer i ruiner. De hafva öfversvämmat halfva Arkansas samt vid Brownsville trängt sig mellan konfederationen och mexikanska stranlen af Rio Grande, sålunda görande oskadlig. m hamn som svärmat af kontrabandhandlanle. Dessa frukter hafva samlats under trenre olika fälttåg, och för att rätt uppskatta lem måste man noggrannt betrakta dem hvar ör sig. Vid 1863 års början voro de konfedererade herrar öfver hela Alleghanyregionen från Potomac till mellersta Tennessee. Deras utposter lågo få mil trån Nashville; deras rytteri oroade kommunikationslinien med Louisville och bröto gång efter gång in i Vestra Tennessee. De innehade hela staten Mississippi utom en smal landsträcka omhring Corinth. De hade tvenne starka positioner vid den stora floden, Vicksburg och Port Hudson, och emellan dessa båda hade de en regulier trans portlinie från Arkansas och Louisiana till Mis sissippi. Rordstaternas utposter i New-Orleans sväfvade i oupphörlig fara. På vestra sidan af Mississippi voro sydstaterna med få undantag herrar ötver hela landet från Södra Missouri till Golfen. Från dessa vidsträckta nejder hemtade de sitt behof at boskap och hästar, liksom de från bergen i Tennessee togo mineralier, jern, koppar och svatvel. Och ej nog härmed. En oupphörlig konskription borttog väl de fullvuxna männen, men Texas och Louisiana försåg sydstaterna med folk icke blott för sitt eget försvar utan älven för Virginiens. I politiskt hänseende var besittningen af nedra Mississippi och mellersta loppet at Tennessee af stor betydelse. Från den förra trakten uppväckte sydstaterna missnöje i Nord-Vest och höllo kontederationen tillsammans. Genom besittningen af det senare stängde de vägarne till Georgia, Alabama och Nord-Carolina, sålunda betäckande dessa mäktiga stater på bekostnad al gränsnejden i Tennessee, derifrån nordstaterna kunde hemta rekryter. 1863 års fälttåg har till stor del beröfvat sydstaterna dessa nu framställda fördelar. Första slaget gafs af general Rosecranz. Efter Braggs fruktlösa inbrott i Kentucky år 1862, intog Rosecranz en position i Nashville och Bragg posterade sig i Murfreesboro. I januari marscherade Resecranz ut ur Nashville, hvilket han med omsorg befästat, och angrep Bragg. Striden varade i tre dagar och de konfedererade hade till en början framgång och togo kanoner samt fångar; men så sihärdigt bibehöll nordstatsgeneralen sitt öfverstag i en vek punkt 1 motståndarnes linie, att han slutligen tvingade Bragg draga sig tillka samt söka skydd bakom Duck River. GeInom denna eröfring vann Rosecranz plats att uppslå ett starkt läger, för betäckande af sin operationsbas Nashville och der han kunde organisera och bereda sin arme för atgörande rörelser i ett gynnande ögonblick. Det andra slaget måttades på Mississippi. Hittills hade nordstaterna misslyckats i I hvarje försök att intaga Vicksburg. Befästad på en kulle, dominerande en lång sträcka a! floden, på ena flanken skyddad at Yazoo och dess träsk och på den andra af the Grand Gulf, mynningen af Big Black River, trotsade i Vicksburgs garnison ett bombardement från vattnet, tillbakadref ett försök till stormning i fronten, tillintetgjorde hvarje försök att tränga genom träsken och skrattade åt nordstaternas försök att gräfva en kanal, för att vända Mis Isissippis lopp åt ett annat håll. I ett lyck