Göteborgsposten – 2 januari 1863, sida 2

arbete. Times fäller öfver Thackeray, med anledning at förstnämnde arbete, följande omdöme: På mången har denna bok vid första genomliäsandet gjort det intryck, att dess förtattare måste vara en cyniker. Men nu är dock händelsen den, att ingen menniska i verlden är mindre cyniker än Thackeray, och skulle någon tvifla härpå, behöfva vi endast hänvisa honom till Newcomes, och fråga, om någon annu än en den älskligaste och godmodigaste menniska har kunnat skrifva en sådan bok. Den största olycka Thackeray skulle blifvit utsatt för, är att han, den välvilligaste af alla menniskor, skulle kunna anses för en maliciös eyniker. I slutet af sin nekrolog öfver den store författaren yttrar nämnde tidning: los Thackeray förenades barnets enfald med mannens erfarenhet. Det var det sällsammaste att se, huru varmt hans vänner älskade och huru bittert hans fiender harade honom. Det hat han uppväckte hos dem, som blott kände honom till hälften, skall snart förgå, under det den varma vänskap han rönte hos alla som med honom kommo i någon närmare förbindelse, länge skall qvarlefva i hans många vänners hågkomst. Liksom vi alla hade han sina svagheter. En at dem var t. ex. hans barnsliga retlighet vis å vis den litterära kritiken, något som ofta gaf hans vänner anledning till ett godmodigt raljeri med honom. Men hans små svagheter försvunno alldeles vid sidan af hans öfriga älskvärda och stora egenskaper. Man kunde omöjligen vara tillsammans något längre med honom utan att bemärka och sympatisera med hans älskvärdhet, haas deltagande för allt lidande i menskligheten, hans melankoliska vemod och hans finkänslighet, och dessa sedliga egenskaper framstodo så mycket mer som de parades med en klar blick i den menskliga naturen, en rik verldserfarenhet och en vidsträckt beläsenhet. I Thackeray förenade sig alla förnuftets egenskaper hos mannen med alla hjertats egenskaper hos barnet. Vi tro, tillägger tidningen, ratt då hans lefnad en gång i form aten fullständig och trogen biograsi lägges för publikens ögon, man icke skall kunna finna någon snillrik och rikt begåfvad författare som varit ädlare, renare, bättre och välvilligare än Thackerayr. Thackeray var en längre tid hufvudredaktör för Punch?, som erhöll sin ofantliga popularitet sörnämligast genom hans snillrika och humoristiska penna. Hans sista arbete var The adventures of Philip:, ursprungligen meddeladt i den af honom redigerade tidskriften Cornhill Magaziner. Jesuiterordens general, Beckx, lärer genom en ny törordning hafva indelat Spanien. i två och Frankrike i tyra kyrkliga provinser för ordens verksamhet. De franska provinserna heta: provincia Gallie (Paris), Campanite, Lugdunensis och Tolosana. staden Perugia i Italien hade intill dessa dagar icke mindre än 50 kloster, som nu blifvit indragna. De konstverk, som finnas i dessa kloster, hafva blifvit sammanförda i en och samma kyrka, som sålunda blifvit ett ganska vigtigt konstmuseum för studiet af den umbriska skolan. Vaccinationes i Irland. Enligt ett parlamentsbeslut åligger det den irländska betolkningen att från och med den 1 Januari 1864 låta vaccinera alla efter nämnde dag födda barn inom sex månader ester deras sodelse. i En lycklig hund. För en tid sedan sällade sig en herrelös hund till en österrikisk officer, törlagd i garnison i Wien. Officeren lät hunden följa sig in på baracken och proponerade sina kamrater att bilda en nödhjelpskassa för hunden. Hvar och en af officerarne skulle för hvar gång han var på vakt i denna kassa lägga ett bidrag af tio kreutzer. Efter en tids förlopp uppgick nödhjelpskassan till en temligen rund summa, för hvilken man beslöt att köpa en lotteribiljett. Bland de nummer som utföllo vid detta lotteri befann sig äfven just det som tillhörde den lycklige hunden, hvilken sålunda blef egare till en summa ut 8000 tloriner. Huru många menniskor skulle ej vilja befinna sig i denne hunds ställe. Meteorologiska iakttagelser.