Göteborgsposten – 28 december 1863, sida 3

le i massa till Polen; det framgär af de ånxvo!a ofta förekommande konfiskeringarne. 8 Polska komiten i Paris har utfärdat en cirkulärskrifvelse till alla i utlandet bosatta. bolackar, hvari dessa ifrigt uppmanas, att taa sa sig tillvara för vissa personer, hvilka säga d sig vara nationalregeringens agenter eller kommissarier vid de af nationalregeringen accrediterade politiska agenturerna. Dessa perso-u ner heter det i skrifvelsen, äro antingen moskovitiska emissarier, hvilka söka tillsmyga sig omisstänksamma patrioters förtroende eller simpla äfventyrare, hvilka under förevänning af skatteutkräsningar eller patriotiska penningeinsamlingar speknlera på lättrogna personers börser. Man erinras vidare om att endast de polska agenturerna i Paris, London, Briässel, Stockholm, Turin, Zärick. Smyrna och Konstantinopel äro bestämda att mottaga penningeinsamlingar. Berg i Warschau har fått vid sida som kontrollör en af czarens generaladjutanter Zilenej, hvilken bland annat skall ha i uppdrag, att utföra afsöndrandet från det öfriga Polen territorierna Lublin och Podlachien ända till Weichseln, samt ställa dem under Murawiews myndighet. Skogarne huggas ned, för att icke lemna något skydd åt insurgenterna, landet fördelas i 11 militärdistrikter, deri de betälhafvande generalerna hafva oinskränkt myn-J! dighet. Detta är samma beherrskningssystem i som det ryssarne utvecklat i Kaukasus ochs( ! a r öfverallt i Asien. Och detta solkförslafningsoch utrotningssystem är redan i full gång. Den officiela ryska tidn. Invaliden säger, märkligt nog. att det i Polen nu finnes ö 1.338.000 proletärbönder. af hvilka upproret rekryteras. Nu. säger tidn. anhålla dessa stackare, sedan de med ed afsvurit sina irrin (Ö gar, att få öfverflytta till Ryssland. Efter tvångflyttningarne skola således rivilvilliga utflyttningar nu komma. Man vet, hvad den der eden vill säga. I Turkiet göras för polackarne stora penningeinsamlingar. De ryska stämplingarne börja nu oförstäldt i broschyrer, hvilka i massa öfversvämma, angripa Frankrikes kejsare och hans regeringssystem, sannolikt för att sprida tvedrägt inom det galliska landet. De slipade broschyrförtattarne betona isynnerhet det maskstungna hos den napoleonska dynastien i dess ställning till partierna, behofven och strätvandena i det inre af landet. Särskilt framhålles den spanska handens (kejsarinnans) olyckliga ingripande i Frankrikes utländska politik — Rom, Mexico o. s. v. För ösrigt antydes öppet, att kejsarens krigslust mera är spegelsäkteri än beslutsamhet att öppna ett svärt: krig. Der förefaller besynnerligt, att franska regeringen ännu egnar uppmärksamhet åt kon gressiden, som nu kan de facto anses för sjunken. Apropos kongress, är man i Spanien litligt stämd derför, och talar högt derom som ett medel att kunna astvinga England Gibraltar, en åsigt som äfven ministeren tillträdt. Englands gesandt hos regeringen i Nashington, lord Lyons, har meddelat grefve Russell som sin åsigt, att det amerikanska kriget skall inom ett fjerdedels år vara slut, och att Södern skall nödgas begära vapenstillestånd. Ett utdrag af presidenten Lincolns båd skap föreligger nu. I detsamma säges, att den brittiska regeringen, såsom man kunde vänta, utöfvat sin myndighet, för att hindra utlöpandet af nya fientliga expeditioner ur brittiska hamnar, och attfransmännens kejsare på samma sätt raskt gitvit gällande kraft åt den af honom vid stridens början tillkännagifna neutralitet. Inkomsterna för året uppgå till inalles 900,000,000 dollars, utgifterna till 895 millioner. Krigsdepartementet har slukat 590,000,000 och flottan 63 mill. Sedan blockadens början ha mer än 1,000 fartyg kap rats. hrigsflottan består al 588 fartyg, deribland 75 pansarsartyg. 100,000 befriade slaf-. var stå i unionens tjenst; desamma äro tilll. hällten beväpnade. Presidenten uppmanar vi-f dare till krigets energiska sortsättande. För utgifterna från Juli 1864 till Juli 1865 skola 345 mill. dollars vara nödiga. Statsskulderna i Juli 1865 anslås till 2,200,000,000 dollars. Kongressen har enstämmigt voterat ge-m neral Grant sitt tack och en medalj. Sydstaternas president, Jefferson Davis. har å sin sida ätven utfärdat ett bådskap. hvari han beklagar Englands visade sientlighet. men uppmanar till krigets kraftiga fortsättande och konskriptionens strängare utförande. 1 Newyork gå rykten om att fredsunderhandlingar skulle vara å bane, dock vet man ej något bestämdt derom. Sydgeneralen Longstreet har upphäft belägringen af Knoxville d. 4 dec. och drager sig tillbaka mot Bristol. Nordkavalleriet under Foster följer honom på den nordliga, och nordkavalleriet under Sherman på den sydliga stranden af Holsteinfloden. Man tror ej, att Longstreet skall kunna undkomma utan stora förluster.