Göteborgsposten – 28 december 1863, sida 3

Eran bätlandet. Den rörelse, som alltmera yppar sig i Italien väcker högligen uppmärksamheten. Vi ha förut omnämnt ett manifest som venetianska revolutionskomiten utfärdat. Ett sådant skall i dessa dagar äfven utfärdas af den i spetsen och ledningen för rörelsepartiet stående komiten i Rom, och påfliga regeringen har redan låtit anställa noggranna visitationer hos en del misstänkta personer, men utan framgång. Storartade värfningar af trivilliga bedrifvas, och det är rörelsepartiets fasta beslut, att redan om ett par månader göra ett försök mot Venedig. Man påstår tillochmed, att regeringen är fullkomligt underkunnig om dessa förberedelser. Inom hela landet råder en spänd verksamhet, hvilken desto mera feberaktigt upprör sinnena som all ännu måste hållas inom en viss gräns. Men hvarje italienare är öfvertygad om, att det till våren skall bryta löst, och knappast kunna tvenne personer mötas utan den stereotypa frågan: När skall kriget börja? En korresp. från Turin tillägger betydelsetullt: Garibaldis gevär tyckas bli en möjlighet. — Å sin sida rustar regeringen älven med en märklig kraft och egnar sig särskilt åt artilleriet, hvilket nu har der en sådan ottfamning och styrka, att man börjar tror dess organisation afse kombinera de rörelser mot en annan stor armåe. Ryssland rustar för våren med ett ofantligt slöseri af mynt. En massa regementen och divisioner ställas på krigstot. Inalles 40 regementen kavalleri skola sålunda inom kort vara klara. Turkiet ställer sig i ordning, allt hvad det hinner, för att möta väntade eventualiteter. Isynnerhet i Bulgarien sammandragas stora turkiska truppmassor, och ställningen blir allt betänkligare i Donaufurstendömena. På turkiska Portens tillrådan och förmedling organiseras nu tscherkessernas krigiska motstånd mot ryssarne till ett gemensamt, planmessigt organiseraat. Redan hafva Kaukasusinnevånarnes fyra hufvudstammar, Ubuk, Nogvisch-Koiks, Nedkosch och Abchaserna, enats till gemensamhet i kampen samt öfverlemnat försvarskriget i dess helhet liksom organisationen af de enskilda delarne åt några skickliga anförares ledning. Dessa fyra stammar räkna ungefär 130,000 familjer och hvardera utaf dessa har 100. 200 ofta ända till 500 personer. Armeorganisationen bedritves redan med all möjlig verksamhet, och man väntar