Göteborgsposten – 24 december 1863, sida 1

behagfulla dans i La Calabraise. Slutet i divertissementet bildar en vals af Gungl, utförd af 16 damer af ballettens yngsta; fyra klädda i rosa, fyra i gröna, fyra i hvita och fyra i lilas-tärgade klädningar. Dessa qvartetter utföra en mängd särdeles vackra vändningar, dansar och grupperingar, med stor smak arrangerade at hr Martin. Bland de i lilas klädda dansöserna ser man den trån Selinderska elev-teatern bekanta dansösen mil Ida Berger. — Apropos dansös, så har den vackra Calipoliti slutat sin Uzum, sin limaj och sin Xarasowa, hvilka tycktes utgöra hela hennes repertoire. Man omtalar här åtskilliga romantiska äfventyr, för hvilka den vackra grekiskan varit uti i Ryssland. Hon skulle nemligen blifvit enleverad af en rysk furste under det hon var stadd på resa mellan Moskva och Petersburg; mll Alexandra lyckades dock undkomma, men måste lemna i sticket alla sina kostymer, med undantag af tvenne; resten behöll fursten såsom ett litet minne af den sköna atheniensiskan, och detta skulle, säger man, varit egentliga (!) orsaken hvarföre hon ej uppträdde mer än i tre dansnummer. Rörande den senast på Dramatiska teatern gifna pjesen, Friaren kommer, ber jag få tillägga, att den gafs på kongl. teatern för mer än 30 år sedan och med namnet Det första mötet. Pjesen heter på fransyska Le premiere entrevue. Den på Södra teatern upptagna komedien En tjenstaktig vän är densamma som gafs på Mindre teatern under namnet Jag knäpper dem. Det är en öfversättning af en på Varietes gifven komedi kallad Une corneille qui abat les noix. Hr Hodell har skrifvit en nyårspjes för Ladugårdslandsteatern med namnet VFaxkabinettet; ni vet det redan. Denna pjes har varit ute för öfverståthållareembetets censur, ithy att förf. i stycket kallat kejsaren af Ryssland för slagtaremästare. Detta gick naturligtvis ej an. Förf. lärer då föreslagit benämningen styckmästare, men ötverståthållareembetet tyckte att detta var hugget som stucket?, som man säger, och detta ord fick ej heller begagnas. Emellertid lär man nu kommit öfverens om passande titel åt Alexander. Då jag i går atton kom marscherande Drottninggatan uppför stod en file af vagnar utanför det briljant upplysta Hotel Suede. Jag stannade i tolkhopen och fick snart se en brud stiga nr vagnen, åtföljd af tvenne tärnor. Af värden på Suede fick jag veta att maoren vid artilleriet grefve Taube firade sitt bröllop med en ung enka från Göteborg, fru Stjernstam, och hvarom jag skyndar att underrätta er. Ondt om penningar, men frisk handel i vodarne, en liten frisk vinter med snö och clingande bjellror; det är minsann längesedan ri, hvad det senare beträffar, hade så vackra örhoppingar om en treflig julhelg. Walfrid. Göteborg d. 24 December 1863. I afton ingår den religiösa och nationala est, som sedan urminnes tider varit så kär ör hvarje nordbo, ung och gammal, rik och attig. Den unge fröjdas, ty julen brukar skänka honom tillfredsställelse för många förlannnioar anh är scaärnelil för khan —