Göteborgsposten – 8 december 1863, sida 3

Article Image
Danmark. Englands press är nu stadd på snabb reträtt äfven i den danska frågan. Englands besynnerliga politik börjar bli en börda för hvarje nation, den der vill bevara sin sjeltständighet mot en påträngande fiende. Den utgör en träffande illustration öfver, huru den allmänna rätten alltmera viker ur området för dess politiska verksamhet och huru egoismen med hvarje dag mera intager första rummet. Det tjenar dock till intet att spilla några konmenterande ord derå, ett kort referat talar tillräckligt tydligt. Vi erinra oss alla, huru lord Russell efter sitt vistande i Coburg i fjol sommar framkom med ett s. k. bemedlingsförslag i den dansk-tyska tvisten, hvilket, ledt i sina konseqvenser, skulle på det allvarligaste hotat Danmarks integritet. Det afsåg nemligen holsteinska ständerförsamlingens rätt till votering i det danska konungarikets angelägenheter. Då den holsteinska ständerförsamlingen nära sammanhänger med tyska förbundsdagen (och hofvet i Berlin), skulle ju denna, om Russells förslag blifvit bringadt till verkställighet, äfven medelbarligen haft inblandningsrätt i Danmarks särskilda angelägenheter. Faran häri för detta land ligger klar i dagen, då man erinrar sig, hvilken fientlig hållning och hvilka inkräktningslystna assigter, Tyskland har gentemot Danmark. Lyckligtvis insågo såväl engelska pressen som flera af parlamentets mera framstående medlemmar det däraktiga, för att icke säga dumma, i Russells förslag, hvarföre en stark opposition bildade sig, hvilken till sist framtvang det bekanta yttrandet af lord Palmerston, hvari denne fullkomligt dementerade sin kollegas förut uttalade uppfattning. Men dessförinnan hade Russels oförsigtiga uppträdande frambragt inom Tyskland en höjd stämning, emedan detta nu trodde sig säkert om overksamhet af Danmarks mäktigaste allierade, England. Denna stämning, ja, agitation kom till utbrott, då danska regeringen utfärdade sin bekanta marskungörelse, genom hvilken hon tog det första inledande steget till Holsteins utsöndring, stödd till ej ringa del

8 december 1863, sida 3

Thumbnail