Göteborgsposten – 27 november 1863, sida 1

gas i beräkning. Hit erfordras tross och åtskilliga andra saker äfvensom, då det blifver krig, stora reservförråd. Dertill kommer det döda försvaret (f uingarne) och sjöforsvaret, som med vara vidsträckta kuster är al synnerlig vigt. Bliiver det nu krig, så mäste vi uppsätta en arme om 50—60,000 man. Stammen dertill eger för närvarande fullgod beklädnad i förråden, utom i afseende å smäpersedlarne, hvartill höra skodon, strumpor och skjortor, som äro ganska vigtiga, men som man ej gerna har i förråd, emedan sådant vore misshushallning. Till vårdande af truppens helsa, då den går i fält, anses det numera nödvändigt att hafva s. k. skeppstält, och sådana sakna vi fullkomligt. För värt indelta infanteri ega vii forråden fullt dugliga gevär, så att detta är till kligt beväpnadt, så framt man icke anser det nödvändigt att gifva det något sidogevär, t. ex. saschinknifvar, som ej tivnas. Al trossoch fordonspersedlar hafva vi åtskilligt. Hvad beväringsmanskapet angar, så tinnas i förräden bekladnadspersedlar åt 20—30,000 man, utom klädesbyxor, hvartill det dock finnes tyg i ordning, så att endast arbetet återstår. Kapotterna äro odugliga. Till dess beväpning eger man gevär för den första uppsättningen och för en omgång till; men man antager såsom nödvändigt att, i händelse af krig, hafva tre omgångar i reserv. Artilleriet har tillräckligt många batterier, ehuru ej al refflade kanoner, hvilket dock icke är så farligt, emedan striden ännu icke är afgjord om företrädet af slätborrude eller refflade kanoner. För dess räkning skulle 7,000 hästar behöfva inköpas. Ingeniörmaterielen är högst otillräcklig. — Skall man nu uppsätta och mobilisera en arm af 50—60,000 man, så kostar det 20 millioner, och sedan den ryckt i fält eller gått öfver gränsen, så kostar den i underhåll 7 millioner i mi naden. Kan och vill nationen göra dessa uppoffringar? Derpå kan man tryggt svara: ja, om det erfordras för upprätthållandet af vår ära och betryggandet af vårt oberoende. Skulle vi ej få medel på annat sätt, så skulle säkert hvarje svensk gerna underkasta sig några försakelser derför, till exempel af sin cigarr, sitt vin eller sitt kaffe. — Man har satt i fråga, om det nu begärda anslaget skulle vara tillräckligt ens för det afsedda beholvet; regeringen anser sig dermed kunna tillfredsställa de fö sta behofven, och att hon ej begärt mera, än som är vundgäugligt nödvändigt, derför är representationen säkert henne tacksam. — Ställningen är farlig. Man bör ock derför vara erkänsam mot K. M:t för hans ifriga bemödanden att undvika krig, icke s ka genom alltför högljudda opinionsyttringar hindra hans visa afsigter och för öfrigt med lugn tillforsigt öfverlåta de diplomatiska ärendena ät den man, som af konungen fått dem sig anförtrodda. —— — — —32—