Göteborgsposten – 24 november 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af förf. till Lady Audleys Hemlighet.) — Ja, fortfor han, Bancks från Hazlewood säger verkligen att mr Darrell fått arfvet. Han hade hört det af mrs Darrells huspiga, för mrs Darrll sade det till tjenstofolket, så snart hon köm tillbkka till Woodlands, och hon darrade riktigt af glädje, sade huspigan, men mr Launcelot var så blek som ett lärft och hade icke ett ord att säga till någon annan än den utländske herren som han är så god vän med. Eleanor egnade föga uppmärksamhet åt dessa detaljer. Hon tänkte blott på hufvudsaken. Det vågspel, som Launcclot företagit sig, hade lyckats. Segern var hans. Mrs Monckton gick från middagsbordet till sitt eget rum och släpade med egna händer en kappsäck ut ur det gammalmodiga skräprummet och började packa in sina simplaste klädningar och tarfligaste nödvändighetsartiklar. — Jag reser i morgon bittida från Tolldale, sade hon. Jag vill åtminstone visa mr Monckton att jag icke önskar njuta fördelarne af ett räsonnemangsparti. Jag vill resa härifrån och åter ge mig ut i verlden. Richard hade rätt;