Göteborgsposten – 20 november 1863, sida 2

na sorg och den djupa smärta som herrskade hos dem alla. var gripande. Göteborg d. 20 November 1863. Dansk-tyska tvisten. Från Frankfurt skrifves, att Danmark vid ett d. 14 d:s hållet extramöte al förbundsdagen, inlemnat ett förslag, enligt hvilket utsigt finnes till att de holsteinska ständerna skola erhålla kompetens ätven i afseende på normalbudgeten. Förlaget blef hänvisadt till de förenade utskotten. — Som bekant har denna punkt i nya gemensamhetetsförslaget för konungariket Danmark och Slesvig häftigt angripits af oppositionen inom danska riksrådet, ehuru det senare äfven med denna Holsteins kompetens antagit förslaget. Danmarks framställning är således de facto ej någon estergift. Till Magdeburger-Leitung: skrifves från Köpenhamn den 8 d:s, att förhandlingar om exckulionsfrågan pågå mellan konseljpresidenten och vestmakternas gesandter. England och Frankrike hbatva ifrigt varnat regeringen att ej upptaga exckutionen som krigsorsak och derigenom gifva den dansk-tyska konflikten en oberäknelig utsträckning. Sverige har slutit sig till samma uppmaning. Hall har derpå förklarat för de resp. makterna, att danska regeringen i sista ögonblicket skulle aterkalla kungörelsen at d. 30 Mars. Om detta oaktadt exekution verkställdes — hvilket nog vore att antaga, alldenstund återkallandet af ofvannämnda kungörelse vore ett alldeles otillfredsställande, blott negativt mått och steg, och ingalunda kunde betraktas som utförande af förbundsbeslutet — hade regeringen bestämdt sig för, att låta exekutionen ske utan motständ, om vestmakterna å sin sida vill garantera den oinskränkta suveräniteten öfver Slesvig och upprätthållandet af Holsteins normalbudget. Men dessa fordringar hafva ej funnit öfverensstämmelse hos kabinetten. IIrr Stadsfullmäktige sammanträdde i går på vanlig tid f. m. Först företogs till behandling följande frågor: Göteborgs och Bohus läns landsting hade ingått till K. M:t med en hemställan angående Landshöfdinge-residensets förflyttning till Uddevalla, hvaretter K. M:t anbefallt dess befallningshafvande i länet att i frågan afgifva utlåtande. Kon. befhde hade med ötverlemnande af hemställan och ett dithörande protokollsutdrag i skritvelse af d. 2 d:s anmodat Magistraten att infordra stadsfullm. yttrande i ämnet och dermed jemte remisshandlingarne till k. befhde inkomma. Under diskussionen häröfver yttrade hr Blomstrand, att Göteborg lika väl som Stockholm kunde vara säte både för stadens och länets särskilda myndigheter. Hr Berger anmärkte att frågan nyss blifvit väckt vid innevarande riksdag och då liksom vid föregående riksdagar blifvit asslagen. Hr Philipsson ansäg, att bästa skälet att asstyrka motionen vore det, att pluraliteten vid landstinget varit ganska ringa. Den största staden i länet bör vara residensstaden, liksom förhållandet är i rikets öfrige län. Hade Göteborgs stad varit representerad vid landstinget, hade meningen säkerligen blifvit annorlunda, än den nu at andstinget uttryckta. Ordf. ville för sin del icke förorda flyttningen, enär han ansåg Göteborg vara den lämpligaste platsen tillfölje ar sina under alla årstider lätta sjökommunicationer. Stadsfullmäktige afslogo motionen, hvarjemte beslöts att sekreteraren skulle uppsätta behörig skrifvelse i ämnet. Sedan Carl Johans församlings kommunalnämnd sökt nådig fastställelse å en af förste andtmätaren kapten 6. A. Adamson upprättad plan och förslag till gatureglering inom församlingen, hade K. M:t med afseende å den väckta frågan om Carl Johans förs:s förening med Göteborgs stad befallt kgs beth. att öfver det framställda förslaget skyndsamligen infordra Stadsfullmäktiges yttrande samt dermed jemte det ytterligare utlåtande i ämnet, hvartill detta yttrande kunde föranleda, till N. M:t inkomma. Stadstullmäktige hade nu erhållit del af planen och förslaget jemte öfriga handlingar, hvaribland den skritvelse, hvilken kapt. Adamson bilogat sitt sörslag, ur hvilken vi anföra följunde: ,Jag har i detta törslag icke så mycket sökt ådagalägga behofvel af beqvämlighet för trafikens befrämjande och ögontägnad utan tastmer behofvet af en indelning uti qvarter inom temligen rymliga gator och fria platser, ätven der lokalen dertill varit mindre tjenlig