Göteborgsposten – 19 november 1863, sida 2

gen af d. 31 juli 1853. Sedan ofvanstående var uppsatt, hafva vi dels al vårt eget dels at II.-T:s telegram funnit, att situationen tecknar sig till att bli i hög grad allvarlig och oroande. Återigen står Danmark framför raneen till ett uppror med ändamål att skapa ett Schlesvig-Holstein under en hertig af Augustenborg och såmedelst slita Slesvig från Danmark samt flytta tyska förbundets kompetens in i hjertat af Danmark. Detta rikes ställning ser så brydsam ut, att de allvarligaste farhågor äro berättigade. Till råga på olyckan eger den nuvarande konungen ej landets förtroende, och otvifvelaktigt är om han skall, såsom Fredrik VII, kasta alla andra afseenden öfverbord, ställa sig i spetsen för sitt danska folk och med svärdet häfda Danmarks rätt. Ger han vika för tryckningen från Tyskland, har han revolution i det konstitutionela Danmark; skyndar han sig åter att tillfredsställa detta önskningar och med ett kraftigt steg bevara Slesvig åt Danmark, skall revolution ej uteblifva i södern. Det vill under sådana omständigheter synaa som att endast vapnen kunna afgöra den svärlösta gåtan. Det ofvan omnämnda telegrammet till vår kollega är dateradt Hamburg af gårdagen och lyder sålunda: Jäsningen i hertigdömena är i stigande; i morgon (i dag d. 19:de) skola (holsteinska) ständernas medlemmar i Kiel ölverlägga om landets ställning. Hertigen af Augustenborg väntas till Hamburg; den politiska spänningen törlamar affärerna. Gustaf-Adolf-stiftelsen härstädes hade igår afton i Elementarläroverkets solennitetssal sin årliga högtidssammankomst. Den stora salen var alldeles fylld af åhörare. Sedan Hieftners jubelkör ÅLåt dina portar upp och Psalm. 124 blifvit at elem.-läroverkets ungdom atsjungna, öppnades sammankomsten med en inledning af stiltelsens ordförande, landsvötdingen statsrådet O. I. Fåhreus, som i korthet framställde stiftelsens ändamål. Härefter upplästes af sekreteraren tör svenska språket mag. A. T. Bruhn en berätelse om stiftelsens verksamhet och de influtna medlens förvaltning under sistförflutna aret. Ur denna berättelse meddela vi följande: SAf ledamöternas antal, som förra året utgjorde 220 och under detta är ökats till 224, visar sig att stiftelsen härstädes fortfarande eger vänner och deltagande. Systningen af denna stiftelses verksamnet kan också i särskildt afseende anses motsvara vår tids väsende. Det är nemligen ett af dess utag, att beslägtade folk sluta sig närmare tillsamman för att med förenade krafter bevara sitt sjelfbestånd och befordra sin utveckling. Grunden till denna sammanslutning kan ej vara någon annan än mensamhe i det, hvaraf folkens andliga lif föreutmärkes. Men om riktningen i detta lifs utveckling i sin innersta grund måste bero på renheten och sanningen i folkens religiösa begrepp, så synes väl intet högre enhetsband kunna finnas än gemensamheten i tro och bekännelse. Hvad detta band af oss kräfver finna vi ock af apostelens förmaning sLåtom oss göra godt mot hvar man, men aldra mest mot dem, som våra medbröder äro i trone, hvilka ord alltsedan Gustaf-Adolf-stiftelsens första början utgjordt dess valspråk och betecknar dess verksamhets syfte. En särskild erinran för oss till behjertande ad detta syfte ligger äfven deruti att stiftelsen bär en svensk konungs namn och derigenom återkallar ett minne, hvilket oss såsom svenskar och Lutherska trosbekännare är lika dyrbart och outplänligt. I en tid, liksom vår upprörd af inre strider, fattade Gusta! Adolf den Store tanken att med sina till utseendet sr AASEEEAERSARNTERIAR TENSTA SANNE TSAREN TAR AAA —