Göteborgsposten – 19 november 1863, sida 1

— — —ö—L——zzn n — rättvis mot dem. Jag har derföre skrifvit ett bref till dem och bedt dem att ej vredgas på mig efter min död. Jag vill att ni tar det och gömmer det tills testamentet blifvit uppläst och att ni derefter ger det till min äldsta brorsdotter Sarah, så att hon kan läsa det högt i allas närvaro. Och detta är brefvet, miss, tillade Jepcott, i det hon gaf Sarah de Crespigny det förseglade brefvet. — Gudskelof! tänkte Gilbert Monckton, nu får jag veta om testamentet ir det rätta. Om det är falskt, så måste detta bref uppdaga förfalskaren. XLIX. Den öfvergifna. Brefvet, som den gamle skrifvit till sina tre brorsdöttrar, lästes högt af miss Sarah för det otåliga auditoriet. Bland alla de ifrigare åhörarne lyssnade ingen med spändare uppmärksamhet än Gilbert Monckton. Maurice de Crespignys bref var ej långt och lydde sålunda: — Mina kära brorsdöttrar Sarah, Lavinia och Ellen! Ni blir kanske alla tre mycket förvånade öfver det sätt, hvarpå jag disponerat min förmögenhet, men jag ber er vara öfvertygade att jag icke föranledts dertill af någon ovilja mot er och att jag verkligen är tacksam för den uppmärksamhet, ni visat mig på min ålderdom.