Göteborgsposten – 16 november 1863, sida 2

bringas genom krig. De fördrag, med hvilka krig slutats, hafva uppställts och iakttagits endast derföre, att hvardera af de kontraherande lärt känna sin verkliga styrka och ställning. De, som böjde sig, hade lärt att de måste böja sig; de, som gjorde vinst, hade vunnit fördelen med svärdet. Det är fullkomligt sannt, att vilkor, som skulle varit bättre för alla, kunnat på förhand uppställas, men svårigheten skulle ha legat uti att förmå de deri intresserade makterna antaga dem. I detta hänseende frukta vi, att verlden icke gått framåt. För några år sedan fanns det entusiaster. hvilka trodde på en evig verldsfred. Alla internationela svårigheter skulle lösas genom skiljedom, ståndarm6er reduceras till en hedersvakt för deras resp. suveräner och krig anses för ett föråldradt barbari. De sista 10 årens historia har våldsamt skingrat dessa teorier. Vi ha haft en förfärande erfarenhet om, att ej allenast furstar utan äfven folk äro lika hugade för krig som någonsin, och om alla de frågor, som kunna uppröra Europa, men nu äro till största delen obestämda, skola diskuteras af en europeisk kongress, bestående af sådana afundsjuka elementer som de, hvilka skulle utgöra den, skola vi troligen finna, att, då de flesta stora krig förut följts af en kongress, skulle det nu vara en kongress, som vi skulle ha rätt tacka för ett krig, mera förstöraude och omfattande, än något, som hittills förödt verlden. Berättelserna från Galizien gifva vid handen, att de österrikiska myndigheterna förfara med den största stränghet och godtycklighet emot polackar 0. a. derstädes. Krakau ser alldeles ut som om det vore förklaradt i belägringstillstånd. Patruller passera flera gånger om dagen uppoch nedför gatorna och dagligen verkställas undersökningar i enskilda hus. Om Rysslands rustningar skrifves till National-Zeitung:, från nedra Donau, under d. 26 okt., följande märkliga uppsats: Rysslanas rustningar till lands och vatten fortfara oafbrutet. Synnerligt märkliga äro de stora förberedelser, man gör här i Södern, isynnerhet längs hela Svarta Hafvets långsträckta kust. Om jag icke misstager mig, kom underrättelsen om en kontraordre angående den till november bestämda allmänna rekryteringen öfver hela riket från rysk källa. Man kan derföre äfven anse den för afsigtligt utspridd, för att bedraga de vesteuropeiska makterna och jemväl Österrike. Storfurst Michael leder förberedelserna i Kaukasus. Under alla omständigheter vill man före vinterns ingång här bli herro öfver den i Daghestan och å exzerkessiska kusten fortvarande upproriska rörelsen. Efter värecus början hoppas man, tyckes det, hafva en offensiv arm slagsärdig, hvilken man under vissa omständigheter kan ösver Gumri (Alexandropol) kasta in på turkiska Armeniens platå, för att här slå en contrecoup mot det angrepp, som väntas mot de egna Östersjökusterna. En annan arm tyckes utrustas i Bessarabien med bestämmelse att inrycka i Donaufurstendömena och räcka Serberna handen mot Turkiet. Förbindelsen mellan båda härmassorna eger rum öfver Krim och skyddas hufvudsrkligen genom det just nu under byggnad varande befästade lägret vid Kertsch. Att Ryssland, om det skulle komma till krig, tänker agera sig vid nedra Donau, kan anses stå utom allt tvitvel. Aren 1853 och 1854 återhölls det genom undscende för Österrike från att kasta in i Serbien eldbranden af sin på Balkanhalfön hufvudsakligen revolutionära politik. Serberna voro dessutom då icke tillräckligt förberedda för en betydligare sammanverkan med ryssarne. Den s. k. serbiska milisen bestod ännu endast till namnet. Det saknades vapen; knappast 10, 00 brukbara gevär skulle kunnat fås öfver hela landet. Af en artillerikår existerade knappast cadierna. Nu är allt annorlunda. Om det blott komme an på armaturen, skulle Serbien en dag lätt kunna ställa 100,000 man i fält. Platserna Uschitza och Tokol äro nu ej mer besatta af turkarne, och deras verk äro slopade. Krigsdepoter äro upprättade på fem olika punkter inom landet. Det i vapen öfvade manskapet angifves till 45,000 man och af andra tillochmed till 70,000. Man skall ha att förfoga öfver en artillerikår med 88 refflade kanoner. De vigtigaste passen och tillträdena till landet äro förskansade. Hvad angår Rysslands sjörustningar på Svarta Hafvets kust, är det isynnerhet tvenne punkter, å hvilka man fäster uppmärksamheten: Nikolajew och Kertsch. Man är der sy satt med byggandet af en mängd jernpansrade kanonbåtar. De kunna äfven ha en offensiv tendens, emedan det ej är otänkbart, att Ryssland vill med en pansarflottilj agera på nedra Donau. Konung Leopold af Belgien har d. 10 d:s öppnat sin deputerade kammare med ett tal, hvarur följande punkter framhållas: Fortfarande bevis på utlandets sympatier och förtroende. Åsslutande af Scheldefördraget. Åkerbrukets och handtverkeriernas gynsamma tillständ. Lagförslag angående ett allmänt användande af den ur den senaste tidens internationela konventioner följande tariffen och öfver utvidgning al de påbörjade tullreformerna. Redaktion af jernvägsafgifterna. Finansernas gynsamma tillständ. Revision af handelslagen. Förbättring af kommunalförsattningen. Nationalandans friskhet och patriotism inom borgaregarde och arm. Glänsande mälningsutställning. Anslag till skolbyggnad. Till slut förhoppning, att kammaren skall understödja regeringen. Från Turin skrifves d. 9 d:s, att man samma dag firat den högtidliga invigningen af Foggia-jernvägen. Konung Victor Emanuel, som inträffade kl. 7, blef emottagen med stor entusiasm. Biskoparne af Pescara och Foggia förrättade de religiösa ceremonierna vid tillfället. En Ifadrider-tidning säger, att det nu finnes möjlighet till att få kronogodsen, hvilkas värde uppskattas till 3,000,000 realer, försålda. Preussens herrehus har valt grefve Stolberg-Wernigerode till president. Förste v. president bief Frankenthal-Ludvigsdorf och andre grefve Brähl. Norning Post anser preussiske konungens trontal för tillfredställande.