Göteborgsposten – 31 oktober 1863, sida 2

närhet och det var endast med största svårighet, man lyckades att hindra honom deritrån. Ilans ansigte förvreds ohyggligt och efter rysliga plågor afled han kl. 5 på eftermiddagen. Vid liköppningen voro läkarne enhilligt af den åsigten, att den olycklige aflidit i hydrophobia eller vattuskräck. Olycka i en engelsk kolgrufva. Åter har i en engelsk kolgrufva inträffat en af fasansfalla olyckshändelser, hvilka på en gång rycka hela hopar af det hårdt arbetande fattiga gruflolket från detta lifvet och på samma gång beröfva en mängd qvinnor och barn deras enda stöd. Olyckan tilldrog sig i en kolgrufvå i Wales, kallad Morfa Colliery. Vanligen äro 800 å 1.000 personer sysselsatta i grufvans olika schakter, hvilka utsträcka sig flera tusen alnar åt olika håll. Ungefär 600 tons goda stenkol brytas dagligen i denna grufva och skeppas till olika länder. Då olyckshändelser förut under de senare åren ett par gånger inträffat i Morfa Colliery, har egaren påbjudit den största försigughet. Tvenne öppningar till grufvan finnas, och endast säkerhetslampor begagnas vid arbetena. Men de faror, som hota arbetarne i kolgrufvorna äro så många, att äfven de bästa försigtighetsmått ofta äro gagnlösa, isynnerhet som de lätt kunna tillintetgöras af en endas vårdslöshet. Detta torde nu ha varit fallet, ty man har all anledning att förmoda det olyckan uppstått derigenom att en arbetare öppnat sin säkerhetslampa för att förskaffa sig mera ljus vid arbetet. Lågan antände grufgasen, och en explosion följde, hvilken dödade ej mindre än 35 personer, män och gossar. Det var den 17 d:s som olyckan timade. Explosionen hördes öfverallt i nejden. Af olycklig erfarenhet vana att bedöma betydelsen af dånet, skyndade genast qvinnor och barn med ängslan och förfäran till gruföppningarne, alla fruktande för sina i grufvan arbetande makars, söners eller fäders säkerhet. Efter en timmas qvalfull väntan lyckades man ändtligen att vinna visshet. Explosionen hade egt rum i ett schakt som låg ungefär 1,500 fot från närmaste gruföppning och i hvilket 43 personer arbetade. Så snart det blef möjligt att framtränga till olyc illet, gjorde man det, ehuru med mycken svårighet, ty mycket af taket hade nedramlat och hindrade passagen. De flesta af solket dödades genom den af explosionen förskämda luften. Många krossades dock taf det nedrasande taket och genom explosionen. Några få uppbragtes lefvande i dagen, men i sådant tillstånd att de till största delen inom kort afledo. Flera ytterst skakande händelser tilldrogo sig vid sidan af den stora olyckan. Sålunda såg man en stackars gammal man vid namn Stephens alldeles vansinnig af sorg då han kom till grufvan. Han hade nemligen en son om tolf eller fjorton års ålder, som arbetade i den del af grufvan, der explosionen egt rum. Tre gånger steg den arme fadren ned i grutven, i hopp att kunna lemna sin son någon hjelp Han nedgick äfven fjerde gången och hann nu fram till skådeplatsen för olyckan, men blot för att finna sin sons lik. Den döda kroppen togs upp i en säck och fadren hjelpte till att bära den. Han kunde ej gråta, men hela hans väsende skakades synbarligen af den sstarkaste sinnesrörelse, och då han under tyst nad bar liket till sin bostad, led han tydliger den djupaste själsångest. En annan händelse var följande: En stark medelålders man arbetade tillika med sin son der explosionen timade. Sonen blef genas halsqväfd af den förskämda lufton och föll omkull, men fadren tog honom 1 sina armar ocl bar honom ett långt stycke, ehuru sjelf myc ket svag och utmattad. Han blef likväl snar tvungen att lemna sin son efter sig och skyn da till gruföppningen för att rädda sitt ege lif. Bäda blefvo dock lefvande förda ur gruf van, men sonen lärer sedermera ha aflidit. En romantisk historia. För omkring 30 år sedan sammanvigdes i närheten af Li verpool ett par, som befann sig i små omstän digheter. Efter ett barns födelse, lemnade