Göteborgsposten – 29 oktober 1863, sida 2

—. —— —g—— — ——— — Jag vill att ni går in i det rummet och söker efter er onkels nycklar. Jag skulle göra det och kunde kanske utföra det bättre än ni, men om gumman vaknade, skulle hon väcka upp hela huset; om hon vaknar och ser er, så skall en sentimental historia om er önskan att se er sligting och vilgörare för sista gången tillfredsställa henne och täppa munnen på henne. Ni måste söka efter nycklarne, monsieur Robert Lance, — förlåt! monsieur Launcelot Darrell. Den unge mannen svarade icke genast på detta. Han stod tätt invid fönstret med den halföppna luckan i handen, och Eleanor kunde se på denna luckas skakning att han darrade. — Jag kan icke, Bourdon, pustade han efter en lång tytnad, det är mig omöjligt. Skulle jag kunna gå in i rummet. der den döde ligger och stjäla hans nycklar? Det förekommer mig som ett slags helgerån — jag — jag — kan icke göra det. Handelsexpediten höjde axlarne så att det såg ut som om han aldrig ämnat sänka dem. — Godt! sade han, cest sini! Lef och dö fattig, monsicur Darrell, men begär aldrig att jag skall hjelpa er att utföra någon stor plan. Godnatt! (Forts.)