Göteborgsposten – 27 oktober 1863, sida 2

Article Image
kämpar, hvilka legitimerat sig inför polska komitän i Stoc kholm. då det likväl är konstateradt att en och annan af dem varit tyska ifventyrare. Särskildt varna vi för en peron, som här i Stockholm kallat sig Zebrowoch som här låtit åt sig förfärdiga ett sinågorlunda likt polska nationalreg vorinför att dymedolst kunna ge större tror digar år sig Jar Synden straffar sig sjelf. I Mariestads Veckoblad läses: Vid äpplestöld i Magnus Jonssons i Lanna trädgård natten till d. 27 I. September, nedföll från ett träd drängen Johan Anders Larsson och atbröt venstra benet, hvilket genom vanskötsel haft till följd, att Larsson d. 9 i denna månad atled. Nytt slags rofdjur. En engelsk tidning berättar. att en gosse, som ämnade intaga sin frukost i en lada, blef öfversallen al tre stora råttor, hvilka under det de sökte bemäktiga sig hans mat tillsogade honom flera bett på händerna och i ansigtet. Gossen undslapp dem först sedan hans nödrop tillkallat personer till hans hjelp — Här i Göteborg tilldrog sig för en tid sedan en likartad händelse. En person anställde med tillhjelp af en jagt efter en stor råtta, hvilken tagit sin tillflykt under en öfver en rännsten lagd planka. Då plankan upplyftades kilade rättan uppför mannens ben, sönderref hans byxor och iaqvarterade sig slutligen i hans ena byxsicka. Den så plötsligt ötverr umplade förlorade i början kontenansen, men fattade sig snart och applicerade på råttans gömställe ett så kraftigt grepp, att djuret efter ett par minuter framdrogs som lik. — ——— RV RR nn mn — — z 2 2 Z — — — — 2 2 2 2 Z. T Ny svensk originalroman. I senaste häftet at Europeiska Följetongen är början intagen af en ny origin: iroman, Figrid eller Drömmar och verkligleraf Tant Ulla. Årbetet är försedt med ett rekommenderande förord at Ridderstad. Harro Harring, den bekante demokraten, hvilken på senaste tiden bott på ön Jersey, der han sysselsatt sig med skrifiställeri, förnämligast rörande animala magnetismen och dylika saker vinom det vidunderligas gebiet, vistas f n. i Köpenhamn. Som han af n. v. danska regeringen erhållit tillstånd att äterkomma till sitt fädernesland, lärer han ämna köpa sin faders förra egendom i Ilatsteds socken i Slesvig, der den gamle mannen vill på den gård, der han blitvit född, i lugn och ro sluta sitt vexlingsrika lif. Utställningen i Champs-ElysCes. Den sista londonerutställningen gaf fransmännen åtskilligt att tänka på De sågo icke allenast i London huru engelsmännen ansträngt sig för att upphinna och ötverträtta dem i Smaktulla arbeten, utan äfven i sjelfva Paris kunna de dagligen öfvertyga sig derom. En sabrikant ar träsniderier och en modehandlare voro de första engelsmän, som i Paris öppnade försäljning, men sedan de väl brutit isen följdes deras exempel ar flera undra. Vid utdelandet af de åt de fransyska utställarne bestämda hederslegionskorsen, d. 25 Januari 1863, erkände kejsaren äfven att Frankrike har mycket att lära af utlandet, men antydde också bästa sättet hvarpå detta skulle kunna ske. Man borde icke för mycket lita på regeringen. Vid enskilda företag:, så föllo hans ord, lyfter den med rastlys ifver verksamma individuela företagsamheten trån regeringens skuldror den tugna bördan att ensam vara drifkraften till yttringar af nationalt lisDessa kejserliga ord föllo i god jord. Ett. svällskap har bildat sig för att i industripalatset på klysciska fälten föranstalta en utställning sat teckningar trån de olika konstakademierna samt protver på åtskilliga industriprodukter. Denna utställning, som nyligen öppnats, är fullkomligt egnad att gilva en ny fart åt den I I fransyska industrien. Teckningarne äro uppställda i de gångar, Som föra till byggnadens stora skepp. Eleverna vid omkring 50 olika konstanstalter hafva skickat in arbeten, hvilka göra dem och -I deras lärare all heder. Många af dessa teckningar, hvilka äro frambragta al tioåriga elever, äro särdeles kraftiga. Konturernas ledig:Ihet och behag och djerfheten i uppfattningen ;Jaf de tlesta äro äkta fransyska. I dessa skov lor uppväxa för mästarne i de mera artistiska -Ihandtyverken lärjungar, hvilka skola betydligt underlätta deras tilllan med utlandet. Byggnadens skepp är upptylldt med äkta och etlerbildade konstsaker af bronz och pors——————————————0e;, ————— ö——— — ee 22 — — — — — es aflidno fars vän, och Innan Lavra ham etvenhet? tog hon ett ljus från b Ivad hon sagt denna af— Hon ser icke sover ef hade förrsSatlser ut som om hon sk

27 oktober 1863, sida 2

Thumbnail