Göteborgsposten – 22 oktober 1863, sida 2

Två hustrurs man. En löjlig händelse tilldrog sig nyligen i Wingates kyrka nära Newcastle. John Chopping och Eleanor Harwood — båda hunna till en temligen mogen ålder — hade infunnit sig derstädes för att ingå ett äkta förbund. Knappt hade dock predikanten öppnat handboken för att ställa de vanliga frågorna till kontrahenterna, förrär ett fruntimmer banade sig väg genom hopen af bröllopsgäster och med hög röst förklarade att hon ensam vore värdig att kallas mrs Cbopping, emedan hon sedan tjugosex år vore gift med mr Chopping och i detta äktenskap blifvit välsignad med icke mindre än 16 barn Vigselförrättaren studsade, men då brudgummen helt ogeneradt anhöll om att akten måtte fortsättas, såg han sig nödsakad att förklara för mrs Chopping n:o 1, att då lysningarne i laga ordning försiggått utan någon reklamation, måste han sin pligt likmätigt förrätta vigseln. Emellertid hade detta intermezzo samlat en talrik folkmassa utanför kyrkan och då qvinnotjusaren John visade sig med en laglig hustru under armen och efterföljd af en annan helsades han med gälla hurrarop. En hop af 2 å 300 unga förhoppningsfulla individer af byns betolkning bildade en töga vördnadsfull bröllopsproceseion åt de tre makarne ända tills man anlände till de nygiftas boning då mrs Chopping n:o 2, ett bastant och resolveradt fruntimmer, fattade sin företråderska i armen med ett kraftigt tag, knuffade henne åt sidan och slog midt för hennes näsa igen porten om sig och den alltför flyktige John.