Göteborgsposten – 22 oktober 1863, sida 2

nära döden. Ni är kanske egare af Woodland om några dagar. Den unge man drog djupt efter andan. — Ja, mumlade han, kanske — kanske är jag det. XXNXIX. Launcelots rådgifvare. Mr Darrell och hans vän handelsexpediten dröjde icke länge vid trädgärdsporten. Det låg någonting hjertligt eller förbindligt i Gilbert Moncktons beteende, och man märkte lätt att han icke önskade bli närmare bekant med monsicur Victor Bourdon. Dessutom ville icke Launcelot Darrelleatt hans följeslagare skulle inbjudas att stanna på Tolldale. Han hade gatt dit med fransmannen, men ondast derföre att monsicur Bourdon var en de envisa herrar, som man ej lätt blir qvitt, när man en gång varit olycklig nog att råka i deras våld. — Nå, sade artisten, när de begge minnen gingo från Tolldale i halfmörkret, hvad tycker ni om henne? — Om hvilken henne? La belle future eller den andra? — Hvad tycker ni om mrs Monckton? Jag har icke frågat efter ert omdöme öfver min tillkommande hustru.