Göteborgsposten – 22 oktober 1863, sida 1

—— ——. -::1 2C——L vu öfverstiga nämnde belopp, anses sartyget vara lastadt. för varor som lossas ur en farkost i en annan, utan att i land föras, erlägges endast hamnafgift för inkommandet; för trafiken mellan orter inom tullkammaredistriktet erlägges inga afgifter; afsänder eller erhåller någon varor som i värde ej uppgå till 20 rdr, eger hamnafgilt ej rum. Taxan kommer att gälla intill slutet af år 1868, och skola stadstullmäktige i Uddevalla före d. 1 Juli nämnde år afgitva förslag om och i hvilken mån förändring i taxebestämmelserna då må vara al omständigheterna påkallad. De med tillämpning af taxan inflytande afgifter få icke användas till bestridande af andra utgifter än som erfordras för hamnens förbättrande, underhåll och vård. Dyrt bränvin. Sistl. höst blef bätskepparen Johannes Andersson på Mollösund, förande däckbäten Freden, på angitvelse at kustvakten Erlandsson, af tulltörvaltaren i Uddevalla dÖrchimont ställd under tilltal vid Uddevalla rådhusrätt, derföre att han med nämnde båt anlupit utländsk ort utan att vid hemkomsten göra anmälan derom vid tullkammare, samt olofligen lossat tullpligtigt gods, bestående af 429 k:r bränvin. Sedan båten blifvit af Erlandsson tagen i beslag och utsedda värderingsmin uppskattat bränvinet till 1 rdr 15 öre pr k:a, hade rådhusrätten på grund af Anderssons erkännande af åtalet och jemlikt tullstadgans föreskrifter ådömt Andersson böter till ett samsäldt belopp af 1,290 rdr 2 öre, hvarjemte den i beslag tagna båten skulle anses förbruten. Denns dom, hvilken Andersson öfverklagades vid Göta hofrätt, har af hofrätten blifvit under d. 19 d:s bekräftad, och torde fördenskull det ifrågavarande bränvinet komma att stå Andersson eller hans komittenter i ett pris som 5 å 6 gånger örverstiger det nu gällande — honom till skada och androm till varnagel. Af Litograliskt Allehanda har 22:dra häftet utkommit. äfbet innehåller 4 planscher: Kälkåkande barn, efter Blackstadius; Utsigt at Linköping; Kappridten, etter en teckning at Wallander; samt porträtt af Bondeståndets talman, Nils Larsson i Tullus, Bland den åtföljande texten hafva vi särskildt fästat oss vid en liten berättelse, ,När slutet är godt är allting godt, skrifven at sign. Erik till Blackstadit ofvannämnda tafla. Den lilla skizzen är, fastän i väl groft utkastade drag, en sann och ikta humoristisk tafla ur den mörkare delen at värt solklif. Skarpskyttesaken i Danmark. Vid n i Köpenhamn af danska skarpskyttar firad prisskjutningstest yttrade krigsministern; att, sedan han nu åter ötvertagit krigsministersportföljen, hade det blifvit en hutvuduppgift tör honom, att utarbeta en ny armeplan, som måste baseras på den tanken, att det stora försvaret måste stödja sig på stora massor. Armeen bör icke ensam utgöra försvaret, utan blott bilda kärnan, omkring hvilken folket skall samla sig. Denna tanke fordrar en krigi utveckling hos folket, och medlet dertill ligger i skytteföreningarne. Vid samma tilllälle framhöll redaktör Ploug, att danskarne visserligen äro ett litet tolk, men icke ett isoleradt folk, emedan det tillhör en stam, som räknar mellan 7 och 8 millioner menniskor. Den tanken att vi hafva bröder med samma forntid, framtid, religion och intressen, måste ingifva oss förtroende, och vi hysa nu den säkra förhoppning, att våra bröders regering ej heller skall, om laran åter skulle hota, hålla sig tillbaka. sveriges folkmängd. I Post-tidningen för d. 20 dennes finnes meddelad trån Stati— AAA — — RADEN IE NERE